– Att unga i större utsträckning väljer digitala nyhetskällor än äldre visar på det skiftet som är på gång, nämligen att de yngre mer och mer väljer bort traditionella mediabärare. Detta är något som kommer ge upphov till nya tjänster hos medialeverantörer, för att möta förväntningarna som finns hos den unga publiken. Är man uppvuxen med Ipad, YouTube och bredband så kanske man har andra krav på hur man vill uppleva exempelvis nyheter, säger Johnny Lindqvist, expert på ungdomskommunikation, Surfa Lugnt.

Läs mer här: Com Hem-undersökning

Kjell Eriksson

Vi har bildat en armé. Vi har varit på träningsläger. Vi har vapen. Alla är välkomna att ta värvning. Den goda internetarmén är idag redo att ta över Sverige i kampen mot näthatet. Ammunitionen är snälla kommentarer. Kjell Eriksson, känd radioprofil och Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet (BEO) prövar en ny metod för att få stopp på kränkningar på nätet.

Den traditionella bilden av mobbning är en elev som blir retad och slagen i korridoren eller får huvudet nedtryckt i toaletten. Kränkningar som sker inför ett tiotal åskådare. Nätkränkningar har en enormt mycket större spridning än så och gör precis lika ont. Det är mobbning inför stor publik. Globen räcker inte till för att fylla med alla personer som om och om igen kan se elaka rykten, kränkande bilder och vidriga påhopp på nätet. Kränkningarna tar inte heller slut för att skoldagen är över. Mobbningen fortsätter dygnet runt. Utsatta elever blir kränkta via sms och på Facebook. På bussen hem. Hemma i köket. På natten. Spåren efter nätkränkningar finns kvar för alltid. Det innebär en stor smärta för den som är utsatt. Man kan aldrig riktigt helt gå vidare.

Rumsrent med nätkränkningar
Nätet är en självklar del av ungas vardag. Det som händer på nätet är inte frånkopplat det vanliga livet. Det är samma liv och samma kränkningar. Dock är det ett faktum många vuxna blundar inför. Vuxennärvaron behöver vara lika naturlig där som när man genomför föräldravandringar i närområdet.

Samtidigt ser vi att vuxenvärlden skickar ut signaler om att nätkränkningar är ok. Personliga påhopp på personer som Björn Ranelid, Marcus Birro och Blondinbella är sanktionerade av en hånskrattande fullvuxen nätmobb. Det är en skitig och geggig värld på nätet som många vuxna bidrar till. Att sitta anonym bakom datorskärmen gör det lättare att ta steget att kränka någon. Det är oacceptabelt. Den gyllene regeln i vår armé är därför ”Det du inte vågar stå för och säga till en person öga mot öga, ska du heller inte skriva på nätet”.

Tidningar har tvingats stänga många av sina kommentarsfält, något som inte borde behövas i en god värld. Nu måste vi återta internet och visa att inte alla som surfar är sura, arga och bittra. Samtidigt vet vi att polisen halkar efter i kampen mot näthatet. Gränserna flyttas hela tiden fram. Därför behövs det mer kunskap för att på riktigt kunna nå nolltolerans mot kränkningar på nätet.

Mobbning på nätet vanligt i skolan
BEO tar emot anmälningar om kränkningar i skolan. Ofta går verbala och fysiska kränkningar i skolan hand i hand med kränkningar på nätet. Vi ser också att flickor ofta är extra utsatta vad gäller nätkränkningar. BEO arbetar aktivt mot nätmobbning och vill lyfta frågan högre upp på agendan. När Kjell Eriksson gick i skolan fick han höra elaka kommentarer om att han var för tjock. Lars Arrhenius har pratat med många elever som berättar om den psykiska press de befinner sig i. Vi vet därför hur det är att bli kränkt och hur tungt det känns. Något av det värsta är de åskådare som ser och hör, men inte gör något. Därför vill vi skapa förändring. Ta värvning i vår armé och visa att du tar ställning. Nätkränkningar är aldrig ok.Internet är fantastiskt. En outsinlig källa till kunskap som ger stora möjligheter att skapa kontakter och möta likasinnade världen över. För att inte förlora internets kraft måste vi se till att nätkränkningarna får ett slut.

Lars Arrhenius

Stoppa näthatet
Gå till dig själv. Hur vill du vara? Snäll och trevlig IRL? Men hård och elak bakom tangenterna eller med mobilen? Hur vill du uppfattas bland din omgivning? Tror du att din dag blir bättre för att du gör den sämre för andra? Vi uppmanar alla att göra en seriös självrannsakan. Det är dags att sätta stopp nu och bidra till ett bra internet.
Vi vet att det sitter massor av konstruktiva och snälla människor där ute på nätet – ger er till känna – dränk alla elaka kommentarer med snälla.
När du ser något du gillar på nätet, ta tillfället i akt och love-bomba! Häll över goda, trevliga och glada tillrop så att ondskan drunknar i godhet. Sitt inte still och förundras över näthatet och folks elakheter. Bemöt dem istället med så mycket vänlighet att de förintar sig själva. Visa hur mycket roligare och trevligare klimat det blir på nätet genom att fylla det med godhet. Gör det nu. På en gång.

Vi vill ha dig i ”Den goda internetarmén”. Du ansluter dig genom att bara ge snälla kommentarer på nätet idag. Du visar ditt engagemang med att agera jusste på nätet. Våga stå för vem du är och vad du säger. Låt bloggar, Facebook och tidningsartiklar svämma över med snälla, peppande och nyfikna kommentarer. För gärna fram din åsikt, men kritisera konstruktivt. Bevisa din anslutning till vår armé genom att mejla in skärmdumpar av alla snälla kommentarer du gör och ser till internetarmen@gmail.com

Våra vapen är laddade med uppmuntrande ord, roliga inlägg och snälla kommentarer. Det är stark ammunition i kampen mot näthatet. Vi kommer att utrota personliga påhopp. Vår goda internetarmé mobiliserar och ska ha soldater i vartenda hörn i Sverige. Glesbygd som storstad. Operation ”Stoppa näthatet” börjar idag.

Kjell Eriksson, Radio- och teveprofil och överbefälhavare för ”Den goda internetarmén”.
Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen och general för ”Den goda internetarmén”

TV4 Morgon och reportern Lennart Modig besökte i morse Fritidsgården Kulan på Lidingö som igår fick Surfa Lugnt-priset för sin satsning att finnas där unga finns, även på nätet.

I inslaget berättar bland annat  Surfa Lugnts expert Ewa Thorslund varför Fritidsgården Kulan får priset och Fredrik Thelander, fritidsledare och en av initiativtagarna till fritidsgårdens nätvandringar, om bakgrunden till satsningen.

De två inslagen ser du här och här!

Fritidsgården Kulan på Lidingö tog  idag emot Surfa Lugnt-priset som uppmärksammar positiva initiativ mellan unga och vuxna på nätet. Fredrik Thelander från Kulan berättade att  fritidsledare möter unga på nätet genom nätvandring, chatt och MSN.

Surfa Lugnt-priset delades ut idag den 7 februari i samband med Safer Internet Day hos .SE som är en av medlemsorganisationerna i Surfa Lugnt. Safer Internet Day har i år temat ”Connecting Generations”.

– Vi har märkt att många ungdomar har lättare att ventilera sin tankar och åsikter på nätet än vid ett kafébord på fritidsgården. Genom nätvandringen har vi fått en bredare dialog med ungdomarna vi möter. Det viktiga är just att visa att vi finns där för den som vill ha en vuxenkontakt, sa Fredrik Thelander, fritidsledare och en av initiativtagarna till nätvandring och onlinearbete på Kulan.

–  Fritidsgården Kulan på Lidingö är en synnerligen välförtjänt vinnare av Surfa Lugnt-priset 2012. Fritidsledarna är aktiva på flera arenor där unga finns och är tillgängliga såväl i verkliga livet som ute på nätet, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt. Samtliga nominerade visar att det sker en mängd positiva initiativ där internet bidrar till att öka kommunikationen och kunskapsutbytet mellan unga och vuxna.

Nio organisationer och projekt var nominerade som kandidater för Surfa Lugnts nyinstiftade pris, från unga IT-ambassadörer som utbildar vuxna till internetcafé på seniorboende och fritidsledare på nätet. Via en omröstning på www.surfalugnt.se korades tre finalister, och därefter utsåg en jury från Surfa Lugnt årets pristagare fritidsgården Kulan på Lidingö som tilldelas 25 000 kronor för att fortsätta utveckla sin nätsatsning.

Igår kväll hade Surfa Lugnt och Fryshuset bjudit in ett antal riksdagspolitiker till en förevisning av Fryshusets nätvandringar. Monica Green, IT-politisk talesperson för socialdemokraterna var där tillsammans med Carina Ohlsson (s) och Sven-Erik Bucht (s) som alla fick en god inblick i hur nätvandrarnas arbete går till och hur de skapar kontakt mellan unga och vuxna.

Verksamheten presenterades utmärkt av Helena Meyer som samordnar nätvandrarna och Jimi Hoang, nätvandrare, där Jimi berättade att han själv en gång i tiden hade kommit i kontakt med Fryshuset genom Lugna Gatan samt just deras nätvandrare.

– För mig var kontakten med nätvandrarna väldigt viktig i det stadiet och det fick mig att vilja engagera mig i Fryshusets verksamhet, berättade han.

Jimi lyfte fram att en sak som är väldigt bra med nätvandrarnas uppsökande och närvarande verksamhet på olika sajter, som Habbo och KP-webben eller på MSN, och det är att du kan ha en dialog direkt. Du behöver inte vänta på svar som annars är fallet via mejlfrågor, utan du har en riktig kontakt.

Syftet med kvällen var att visa politikerna hur barns och ungas digitala vardag ser ut och hur vuxna kan göra stor skillnad i ungas liv på nätet. Politikernätvandringen var en fördjupning av de två riksdagsseminarier som i höstas arrangerades av riksdagsledamot Monica Green och Surfa Lugnt på temat ”Barns och ungas digitala vardag – om hur barns och ungas digitala vardag ser ut och vilka behov av stöd som finns”.

– Det var en väldigt lärorik kväll, tyckte Monica Green och fick medhåll av sina riksdagskollegor.

Fryshusets nätvandrare finns sedan fem år tillbaka till hands för unga ute på nätet. Nätvandrarnas uppgift är att via chatt och mail stötta, peppa och agera som bollplank åt unga. Se mer www.natvandrarna.se

Datorspel är en av de mest populära medieformerna bland barn och unga, men inte lika vanligt bland föräldrar och andra vuxna. 92 % av alla 5–9-åringar och 67 % av alla 12–16-åringar spelar dator- eller tv-spel, medan 74 % av alla mammor och 52 % av alla pappor aldrig spelar vare sig dator- eller tv-spel. På seminariet den 7 februari kan en intresserad allmänhet uppdatera sina kunskaper och diskutera med experter!

Statens medieråd med den EU-stödda kampanjen Det unga internet, uppmärksammar datorspel i samband med Safer Internet Day 2012 (SID). Temat för SID i år är ”Connecting Generations” vilket tolkas i över 30 länder i hela Europa samt fler länder runt om i världen.

När och var:
Dag: tisdag 7 februari 2012
Tid: kl 14–17
Plats: Filmhusets foaje och Bio Victor
Adress: Borgvägen 1, Stockholm, T-bana Karlaplan
Anmälan: görs till Aki Nyman (aki.nyman@statensmedierad.se) senast 2 februari (deltagande är kostnadsfritt och alla intresserade är välkomna).

Läs mer om vad som står på programmet på Statens Medieråds hemsida!

Röstningen är öppen till och med 31 januari. Via omröstningen koras tre finalister och därefter utser en jury från Surfa Lugnt årets pristagare som förutom äran tilldelas 25 000 kronor.

Surfa Lugnt-Priset kommer att delas ut under Safer Internet Day den 7 februari.

Kursen ska ge en grundläggande kunskap om ungas och vuxnas erfarenheter av och attityder till sexuell exponering, sex mot ersättning och ungas användning av interaktiva medier.

Kursavgiften är subventionerad av Ungdomsstyrelsen via ett regeringsuppdrag från 2008 i syfte att förebygga och motverka att ungdomar blir sexuellt utnyttjade på nätet.

För mer information och anmälan, gå in här!

Ewa Thorslund

Surfa Lugnts medlemmar har nominerat nio initiativ där du kan rösta på ett av alternativen. Röstningen är öppen till och med 31 januari. Via omröstningen koras tre finalister och därefter utser en jury från Surfa Lugnt årets pristagare.

Priset kommer att delas ut i samband med Safer Internet Day den 7 februari i år.

Här kan du rösta!

I veckan var jag och föreläste på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens. Ämnet för min föreläsning var Unga och Nätet. Precis innan min föreläsning så hade det varit en föreläsning som handlade om kommuner och sociala medier. En del som var på min föreläsning hade även varit på den föregående så vi pratade lite över en kopp kaffe efteråt.

Det känns som att när man pratar om sociala medier och hur man som skola, kommun eller socialtjänst ska använda det för att kunna ha en bättre dialog med unga så fastnar man ofta på fel frågor. Eller inte fel frågor, men frågor som ibland tenderar att inte föra det hela framåt. Det är framför allt två ämnen som ofta hamnar som stoppklossar och det är Teknik och Juridik.

Tekniken för att det blir en teknisk diskussion om vilka förutsättningar det finns för att göra det vi vill eller det vi tror vi kan.

Juridiken för att ingen kan säga hur en skola, kommun eller social tjänst kan agera i sociala medier, för att lagstiftningen skrevs innan Internet. Trots att det finns en rekommendation kring detta så verkar det inte som nån kan ge ett rakt och bra svar på om ett inlägg på väggen på facebook är en offentlig handling om det sker i tex del i ett stödjande samtal.

Och så blir vi stående där. Nån kommun el skola har en modig jurist som tolkar det hela på ett sätt och ger klartecken. Nån annan kommun tolkar det helt annorlunda och får tummen ner.

Jag tror att en av orsakerna till att man oftast stannar på nån av dessa punkter är för att man helt enkelt inte frågat sig vad man ska göra på de sociala medierna. Och eftersom man inte vet det, så blir det svårt för en jurist att ge klara svar och det blir svårt att kunna ge ett rakt svar om de tekniska förutsättningarna.

När jag arbetar med skolor eller företag och ska hjälpa dem med deras närvaro på sociala medier så är första punkten alltid att göra klart för oss alla vad man ska där att göra. Som jag ser det så är sociala medier ett samtal(om vi förenklar det). Så första frågan att besvara  är: Vilken roll i det samtalet vill vi ha? När vi svarat på den frågan, så kan vi enkelt svara på vilka tekniska förutsättningar vi behöver, samt få en bättre överblick i vilka eventuella knepiga juridiska situationer vi kan hamna i.

Så vilken roll i samtalet vill du ha? Ska du lyssna, vara delaktig, vara en referens i samtalet, vara den som bjuder in till samtal, den som leder andra samtal, en som bara finns att prata med när och om man vill det?

För ett tag sen skrev jag 2 inlägg som handlade om hur man kan tänka kring en social IT-policy. Det är ytterligare en grundsten i det här arbetet, få en policy att luta sig tillbaka på, se till att alla är med på båten, för att sedan ta diskussionen kring vilken roll man ska ta i de sociala medierna. Alla ska kanske inte vara aktiva deltagare i det digitala samtalet. Och att komma fram till det kan vara lika banbrytande som att vara först ut med socialtjänst på facebook.

Mina 2 inlägg om Social IT-policy hittar du här: Del 1 och Del 2.