Arkiv för ‘Blogg’ Kategorin

Nominera din kandidat till 2017 års Surfa Lugnt-pris

10 november 2016

surfa-lugnt-priset-2017_420

För sjätte året i rad ska Surfa Lugnt-priset delas ut till en organisation eller ett projekt som genom sitt initiativ inspirerar till kommunikation, engagemang och kunskapsutbyte mellan unga och vuxna på nätet. Fram till den 9 december kan du nominera din favorit och ge dem chansen att vinna 25 000 kronor.

Många vuxna upplever att det är svårt att hänga med i internets roll som social mötesplats vilket påverkar intresset och engagemanget för ungas vardag på nätet. Detta vill vi på Surfa Lugnt ändra på. Därför har vi instiftat Surfa Lugnt-priset som i år delas ut för sjätte året i rad till ett projekt eller organisation som genom internet främjar kommunikationen mellan unga och vuxna. Vinnaren erhåller en summa på 25 000 kr för att fortsätta utveckla sitt viktiga arbete.

Nomineringen till 2017 års Surfa Lugnt-pris är öppen fram till den 9 december surfalugnt.se. Därefter kommer Surfa Lugnt att göra ett urval bland bidragen. Den 12 december kommer de utvalda kandidaterna att presenteras på Surfa Lugnts hemsida och för en omröstning där alla kan vara med och rösta på sina favoriter. En jury kommer sedan att utse en vinnare av de tre bidrag som fått flest röster.

Om organisationen är stor eller liten, känd eller okänd spelar ingen roll – nominera den verksamhet som du tycker inspirerar till kommunikation, engagemang och kunskapsutbyte mellan unga och vuxna på nätet.

Tidigare vinnare av Surfa Lugnt-priset är Andreas Skog och UngHästen (2016), elevkåren vid Polhemskolan i Lund (2015), Tjejzonens Storasystrar på nätet (2014), Ängdala Skolor (2013), Fritidsgården Kulan (2012).

Vinnaren av Surfa Lugnt-priset presenteras under Safer Internet Day tisdagen den 7 februari 2017.

Nominera din kandidat till Surfa Lugnt-priset här!

Tags: ,

Möt Ängla Eklund – vår nya juridikexpert

26 september 2016

Surfa Lugnts experter svarar på dina frågor om internet och unga och nu har vi glädjen att välkomna en ny expert, Ängla Eklund, från Institutet för Juridik och Internet. 

angla-eklund_rekt

Vem är Ängla Eklund? 

– Jag är verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet. Utöver det är jag i slutet av mina juridikstudier vid Stockholms Universitet.

Vad är Institutet för juridik och internet?

– Institutet för Juridik och Internet är en politiskt oberoende ideell organisation som grundades av professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén i februari 2013. Vi arbetar mot internetrelaterade kränkningar. Arbetet sker genom opinionsbildning och utbildning samt erbjuder kostnadsfri rådgivning för att hjälpa individer som utsatts för kränkningar på internet. Verksamheten bedrivs för att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande ska vara normen – och att hjälpa de som redan utsatts för kränkningar.

Varför är du ny expert hos Surfa Lugnt?

– Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till att svara på frågor och reda ut frågetecken kring vilka lagar och regler som gäller på internet. Juridik är en viktig funktion i vårt samhälle och gäller lika mycket på internet som utanför. Jag önskar att jag med mina juridiska kunskaper ska kunna hjälpa till att sprida lite klarhet om detta.

Ängla har redan svarat på en fråga: Vilket ansvar har en vårdnadshavare för vad minderåriga publicerar på internet och olika sociala medier?

Ställ en fråga till experterna.

Tags: , ,

Surfa Lugnts råd & tips om unga och internet på 13 språk

20 september 2016

sociala-hander_bredd595

Jobbar du som lärare på en skola där vissa föräldrar inte talar svenska? Inga problem – Surfa Lugnts råd & tips till vuxna som vill bli mer delaktiga i barn och ungas vardag på nätet, finns på 13 språk.

 Vi på Surfa Lugnt vill att vuxna och barn ska prata mer med varandra om livet på nätet. Därför har vi tagit fram våra Åtta råd och tips för vuxna som hjälper dig som förälder eller lärare att bli mer delaktig i vad unga gör på nätet.

Många vuxna upplever att det är svårt hänga med i internets roll som social mötesplats. Detta påverkar intresset och engagemanget för ungas vardag på nätet. Har du dessutom svårt med det svenska språket kan det bli ett extra hinder. Därför har vi, förutom på svenska, tagit fram våra råd och rekommendationer på arabiska, engelska, finska, nordkurdiska, sydkurdiska, persiska, polska, romani, somaliska och spanska.

– Vi vuxna måste börja tala med våra barn och unga och fråga hur det var på nätet idag, precis som vi frågar hur det gick i skolan eller på fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin som är ordförande i Surfa Lugnt. Vi behöver inte vara lika duktiga som de unga och inte heller förstå allt, men om vi ska bidra till att skapa en tryggare nätvardag måste vi börja prata om nätet, både hemma och i skolan.

Ladda ner våra Råd & tips på valfritt språk.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Barn vill prata mer i skolan om livet på nätet

07 september 2016

Sju av tio mellan- och högstadieelever vill prata mer i skolan om livet på nätet. Majoriteten uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras nätvanor. Telenor och Surfa Lugnt lanserar därför nu Vuxenläxan, som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial där eleverna sätter sina föräldrar i skolbänken och testar vad de kan om barnens nätvanor. Syftet är att motverka nätmobbning och nätkränkningar.

Bild_8

Många mellan- och högstadieelever har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. Samtidigt uppger nästan en av fyra (23%) att deras lärare aldrig har frågat om deras liv eller vardag på nätet – till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Detta trots att skolan har ett ansvar att aktivt motverka nätkränkningar. Sju av tio elever (69%) vill att man ska prata mer om detta i skolan. Tre av fyra (75%) uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras liv på nätet. Det visar en undersökning som Telenor har gjort med hjälp av Novus med nära 1 200 10-15-åringar om livet på nätet.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar ”Vuxenläxan”
Telenor och Surfa Lugnt lanserar nu Vuxenläxan för årskurs 4-9 som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen skapar om sitt liv på nätet och sedan ger till sina föräldrar. Materialet är framtaget i samråd med lärare och elever och ska hjälpa skolor att uppfylla lagen om att förebygga nätmobbning och nätkränkningar.

– Jag känner ett stort ansvar för att motverka nätmobbning och få eleverna att reflektera över sitt beteende på nätet. Men för att det arbetet verkligen ska ge resultat krävs ett samarbete med föräldrarna. Jag testade Vuxenläxan i min klass och både eleverna och föräldrarna tyckte att det var ett roligt och innovativt sätt att prata om internet för att jämna ut kunskapsglappet, säger Christian Gerecht, högstadielärare på Bålbroskolan i Rimbo.

– Nätet är fantastiskt för de allra flesta barn, men det finns fallgropar. Lärare vi pratat med uppger att det är svårt att hantera mobbning och kränkningar som sker på nätet. Många väljer att helt enkelt förbjuda mobiler i skolan. Vi har jobbat med de här frågorna i många år tillsammans med Surfa Lugnt och tror inte att mobilförbud är en långsiktig lösning för att komma åt nätmobbning. En av nycklarna är istället att vuxna och barn pratar mer med varandra om livet på nätet, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vuxna som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser som barn ställs inför på internet. Vi hoppas att Vuxenläxan ska leda till fler samtal om nätet – både i klassrummen och hemma vid köksborden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

För mer information, kontakta:
Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40
Surfa Lugnt: Elin Andersson, projektledare: elin@surfalugnt.se, 070 217 33 94

Undersökningen visar:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • 17 procent anser att föräldrarna inte alls har koll på vad de gör på nätet. 58 procent anser att föräldrarna bara har koll till viss del.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.
  • Nästan sex av tio (58%) har pratat med någon på nätet som de aldrig har träffat IRL. Siffran är högre för killar och 13-15-åringar.
  • Var femte har lagt upp en bild på sig själv eller andra på nätet/ i sociala medier som de ångrar. Siffran är högre för tjejer och 13-15-åringar.
  • Bara sex procent av alla 10-15-åringar får använda sina mobiler i skolan hela tiden. 53 procent får använda dem men inte på lektionstid, och 40 procent har totalt mobilförbud i sina skolor.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 22 juni – 6 juli 2016 av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1193 intervjuer med barn i åldern 10-15 år genomförts. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om VuxenläxanVuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial framtaget av Telenor och Surfa Lugnt i samråd med lärare och elever. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen får skapa om sin vardag på nätet och sedan ge till sina föräldrar. Lektionsmaterialet består även av en film om vuxnas okunskap om barns liv på nätet, övningar och information om vad lagen säger är tillåtet att göra på nätet och inte. Vuxenläxan är en del av initiativet Nätprat och Telenors långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004. Läs mer på http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat-i-skolan/

Tags: ,

Vad är Pokémon Go?

11 augusti 2016

Pokémon Go är mobilspel (app) från Nintendo (och Niantic) som går ut på att samla, utveckla och strida med Pokémons, en slags fantasifigurer. Spelet finns för både iPhone och Android och spelas av såväl barn som vuxna.

Pokemon-Go_liSpelet bygger på att spelaren går utomhus (att cykla eller köra bil avråder man ifrån) och genomför spelets olika moment. Spelaren ser sig själv på en karta, som bygger på verkliga förhållanden, och kan på den se Pokéstops och Gym som hen kan gå till.

Pokéstops

Av de platser man kan se på kartan är Pokéstops de vanligaste. Här kan spelaren få olika saker som hjälper till i spelet, till exempel bollar för att fånga Pokémonfigurer med, eller Pokémonägg som kläcks efter att spelaren har gått ett antal kilometer.

Fånga Pokémons

När spelaren rör sig utomhus kan plötsligt Pokémons dyka upp. Då gäller det att fånga dem genom att kasta en särskild sorts bollar mot dem. Lyckas man så hamnar figuren i bollen.

Spelaren kan sedan utveckla sina Pokémons och göra dem starkare.

Gym

Det är här man strider mot andra Pokémons. Spelaren måste välja något av tre lag att vara med i (Valor (röd), Mystic (blå) och Instinct (gul)). Strider man i ett Gym som tillhör något av motståndarlagen så är syftet att sänka gymmets prestigenivå och ta över gymmet så att det hamnar i det egna lagets ägo. Strider man i ett gym som redan tillhör det egna laget handlar det om att öka den egna erfarenheten.

Bra sätt att umgås

Vi på Surfa Lugnt jobbar ständigt för att bejaka det positiva på internet och få vuxna att delta i ungas digitala liv. Pokémon Go är ett utmärkt sätt att göra detta. Spelet är designat för att få unga att lämna soffan och ut och röra sig och det bör ju uppmuntras! :-)

(Undertecknad brukar passa på att kombinera hundpromenader med Pokémon Go-spel med sonen. Det verkar alla parter uppskatta.)

Tänk på!

Det är lätt att barn som spelar glömmer sin omgivning (vägar, bilar, cyklar osv). Det kan därför vara klokt att i förväg bestämma med barnet var man får spela, till exempel i parker eller andra områden som inte är trafikerade. Låt inte heller barnet cykla och spela samtidigt.

Spelet innehåller i dagsläget inga funktioner för spelarna att chatta med varandra. Det finns dock appar från andra tillverkare för detta syfte att ladda ner.

Rädda Barnen har också några tips gällande spelet:

– Följ inte med en vuxen eller ett äldre barn som du inte känner när du spelar.
– Stanna inte vid ”Pokestops” om de är på en plats som ligger avskild eller känns otrygg.
– Berätta alltid för en vuxen om du ser eller är med om något som inte känns bra

Ha det så kul!

Jesper Hultqvist
ansvarig för webb och sociala medier på Surfa Lugnt

Läs också:
Vad är Periscope?
Vad är Kik?
Vad är Snapchat?
Vad är Pinterest?
Vad är Twitter?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

Tags:

Telenor startar program för att främja fred

06 juli 2016

Surfa Lugnt-partnern Telenor och Nobel Peace Center startar nu ett talangprogram för unga för att främja med hjälp av digital teknik.

youth-forum

Telenor Youth Forum, som programmet heter, är ett ettårigt distansprogram med fysiska möten i Bangkok och Oslo. Under ett år ska handplockade unga talanger från Europa och Asien ta fram idéer på temat ”Digitalization for Peace”, under ledning av världskända mentorer och föreläsare. Man söker nu två svenskar mellan 20 och 28 år till programmet.

I Telenor Youth Forum får unga talanger från hela världen i uppdrag att med hjälp av digital teknik tackla ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som världen står inför, med det ultimata målet att främja fred.

Läs mer om programmet och om hur du kan anmäla dig.

Facebook utökar funktioner för att motverka självmord

16 juni 2016

Facebook har meddelat att de nu har utökat de hjälpfunktioner som finns för att motverka självmord.

Sedan tidigare kan man anmäla inlägg som verkar ha självmordsrelaterat innehåll, i syfte att hjälpa den som skapat inlägget. Det som är nytt är den information som skickas till den som skapat inlägget. Tjänsten tipsar om att man kan kontakta en vän, en hjälplinje eller få råd.

facebook_sjalvmord

Läs Facebooks information om de nya funktionerna.

Tags: , , ,

Tonårsföräldrar oroliga över vad som händer på internet

08 juni 2016

53 procent av de svenska tonårsföräldrarna tycker det är problematiskt att de inte vet vad barnen gör på internet. Det konstaterar Surfa Lugnt-medlemmen Com Hem i en ny rapport där 2500 personer har intervjuats av TNS Sifo.

I rapporten, som gjorts för första gången och heter Com Hem-Kollen, finns ett index för digitalt välmående, som visar tillgången, kunskapen och attityden till internet. Det första indexet hamnar på 82,3 på en skala till 100. Kvinnor har något lägre index än män och även personer över 60 år halkar efter. Något som utmärker grupper med lågt index är att de inte känner sig trygga på nätet och att det är ovanligare att de tycker att digitaliseringen förbättrat deras livskvalitet.

Com-Hem-Kollen-Diagram

Många tonårsföräldrar tycker det är svårt att sätta regler för internetanvändandet och 53 procent uppger att det är problematiskt att de inte vet vad barnen gör på internet.

– Där finns många intressanta resultat att ta lärdom av i Com Hem-Kollen. Inte minst visar rapporten att många tonårsföräldrar känner stor oro kring vad som händer på nätet och att föräldrar inte vet vad deras barn och unga gör där, säger Kristina Axén Olin, ordförande i Surfa Lugnt.

Andra insikter från rapporten:

  • 59% anser att de mest positiva effekterna av barns internetanvändande är att de hänger med i samhällsutvecklingen.
  • 75% tycker att internetanvändande gör deras barn alltför stillasittande.
  • 76% bokar resor och hotell online, vilket är den vanligaste tjänsten man använder. 70% är aktiva i sociala nätverk.  12% handlar livsmedel och 8% dejtar online.

Läs rapporten.

För information om rapporten:

Jacob Bolin, Chef för samhällskontakter
jacob.bolin@comhem.com
0734-39 08 21

Tags:

Se våra inspelade föreläsningar

02 juni 2016

I förra veckan hade Surfa Lugnt årsmöte med flera intressanta föreläsare. För de som inte hade möjlighet att vara på plats finns nu möjlighet att se dem i efterhand.

Mårten Schultz från Juridikinstitutet beskriver institutets verksamhet och uppmanar folk att använda civilrätten för att stämma de som näthatar.

Andreas berättar om projektet/föreställningen #nätkärlek och om hur man tillsammans med skolan kan arbeta för att öka ungas integritet på nätet och sprida nätkärlek.

Åttondeklassare från Kista grundskola berättar hur de blev trea i tävlingen Next Up.

Tags: , , , , ,

Krönika: Det kallas näthat

31 maj 2016

Helena_Meyer_2016Vi kallar det näthat och tror att det handlar om bittra och avundsjuka människor i kommentarsfält. Vi kallar det näthat och tror att det handlar om ungdomar som kränker varandra på ASK.fm och Snapchat. Vi kallar det näthat och oroas över hur demokratin hotas när människor tvekar att yttra sig av rädsla för en kaskad av hat, ilska och otäcka kommentarer.

Det är näthat, och det är skrämmande. Men det är inte det enda. Vi kan inte luta oss tillbaka, peka på ovanstående och konstatera att det är näthat, och så var det bra med det.

Vi kallar det näthat, men vad kallar vi det när en högt ansedd journalist på betald arbetstid ägnar sig åt att totalsåga en kvinnlig politikers utseende. Utseende. På ett raljant och nästan frossande sätt fullkomligt gräver hon sig in i en annan människas klädsel, hy och hår.

Vad kallar vi det? Elakhet? Själv inser hon att det hon håller på med kan falla in i kategorin mobbning, men det hindrar henne inte.

Näthat är inget som ”andra” håller på med. Näthat är att håna och förlöjliga andra människor via social medier, forum eller internet. Att hacka på människor på grund av utseende är mobbning, och näthat. Att förlöjliga människors dåligt målade ögonbryn, udda klädstilar eller livsstil är mobbning, och näthat.

Att håna och kränka människor slår hårt på så många olika sätt. Det spelar ingen roll om vi ”rockar sockorna” en dag om året eller tar in Friends i skolan, om vi själva lever i en kontext där hån och svidande kommentarer är en del av vardagen.

Vi kallar det näthat när vi själva drabbas, men vi sitter och förlöjligar deltagare i Lyxfällan, dokusåpor och artister. Oftast kvinnorna, men inte alltid. Vi gör det inför våra barn och unga, och undrar sedan varför deras jargong är hård, varför de beter sig illa mot andra på sociala medier.

Mata inte din inre mobbare. Välj dina ord. Jag vet inte vilket samhälle som mår bäst av att byggas på hårda ord, kränkningar och elakheter. Jag tror inte att någon människa når sin fulla potential genom att tryckas ner, förlöjligas och såras.

Jag tror inte att det är ett samhälle jag skulle vilja vara en del av.

Vi har tillräckliga problem med näthat just nu för att vi ska ha råd med att du och jag, och alla andra, sitter och hånar andra människor. Det låter så extremt självklart, men det är inte det.

Vi är inte bara ärliga när vi kommenterar och påpekar utseende, vikt, klädstil, härkomst. Vi är mobbare.

/Helena Meyer – verksamhetsansvarig Fryshusets Nätvandrare

Tags: , ,

 
Information om kakor / cookies