Efter att ha varit ute och föreläst på skolor, fritidsgårdar, för socialtjänsten, fältare och föräldrar om unga och nätet i snart 7 år så börjar jag nu få en bild av hur det ser ut i Sverige. Jag är nu ganska säker på att det inte finns någon som inte förstått att Internet är en stor del av de ungas liv. Jag tror att de allra flesta har insett att det som sker på nätet oftast slår tillbaka offline och vice versa.
Trots detta så satsas det allt som oftast för lite resurser på att kompetenshöja exempelvis pedagoger när det gäller kommunikation via Internet. Trots att alla som jobbar i och med skolan förstår att detta är nåt som vi verkligen måste bli bättre på. Hur kan man till exempel arbeta med lärarutbildningen för att anpassa skolan till dagens interaktiva samhälle?
Något som jag allts som oftast märker saknas i skolor och andra instanser som arbetar med barn och unga, är en it-policy. Och då menar jag inte en it-policy om hur vi använder mailen och som uppmärksammar alla på farorna med virus i datorn. Utan jag menar en IT-policy som pratar om hur vi vuxna ska bete oss på nätet. Hur ska vi göra när vi vill utforska de digitala arenorna som befolkas av de unga. Finns det tydliga regler som man bör hålla sig till? Självfallet finns det en massa saker att ta hänsyn till. Dels de lagar som vi faktiskt har i Sverige, men även oskrivna lagar och sunt förnuft.
Jag vill direkt här säga att jag inte klankar ner på de som inte har det. Jag kommer heller inte fortsättningsvis att kasta skit på de som inte arbetat fram en socialt anpassad It-policy. För jag vet varför ni inte har en. Jag förstår varför ni inte lagt tid på att göra det. För det finns andra saker som ni prioriterar före detta. Och det är såklart ni gör det. Jag kanske också skulle göra det. Men istället för att anklaga er som inte har tänkt i dessa banor tänkte jag underlätta för er. Det finns allt för många som kastar skit på skolan, och säger att de prioriterar fel att de kan för lite om vissa saker, men som sedan aldrig kommer med konkreta och konstruktiva förslag på hur det ska bli bättre.
Så därför tänker jag nu blir konstruktiv och dela med mig av mitt förslag på en social IT-policy. Ett första steg för verksamheter som arbetar med barn och unga att bli bättre på att vara tillgängliga för saker som sker på nätet. Men samtidigt se till att närvaron gör relationen än mer komplicerad till de unga. Det är viktigt att finnas där de inga finns. Men det är samtidigt viktigt att vara där på rätt sätt. Annars kan det minst sagt bli en besvärlig situation på Internet och på arbetsplatsen. Låt er inspireras av detta, skriv av det ord för ord om ni vill eller anpassa ert befintliga dokument med mina punkter.
Istället för att ni alla ska sitta och uppfinna hjulet för er själva så ger jag er här möjligheten att snabbt komma ett långt kliv framåt. Det är möjligt att jag glömmer några punkter som är viktiga i er verksamhet. Men lägg gärna till dem. Detta är till för er, och för att våra barn och unga ska få en tryggare tillvaro på nätet, och så att ni ska känna er mer bekväma med att bli närvarande på de digitala mötesplatserna.
På fredag kommer jag att publicera de punkter som kan ligga till grund för en social vinkel i en IT-policy.
