– Vi vill få föräldrar och andra viktiga vuxna, som lärare och fritidsledare, att vara nyfikna på barns och ungas nätvardag. Om vi får vuxna att prata med unga om nätets positiva delar, blir det lättare för dem att vända sig till oss vuxna om de stöter på problem på nätet,säger Kristina Axén Olin, ordförande i Surfa Lugnt.

Utgångspunkten i Surfa Lugnt är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet – som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte – och samtidigt ge vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på internet, som till exempel mobbning och integritetsfrågor.

– Med intresseväckande frågor vill vi locka så många vuxna som möjligt till vår hemsida. Där kommer vi att förmedla fakta om ungas surfande kopplat till frågorna och svaren, säger Kristina Axén Olin.

På Surfa Lugnts hemsida www.surfalugnt.se hittar föräldrar bland annat information om ungas nätvanor, länkar till sidor som behandlar ämnet unga och nätet, samt råd och tips på tolv språk för ökad delaktighet i nätvardagen. Här kan den som vill ställa frågor till några av Sveriges främsta experter på internet- och ungdomskommunikation eller till Surfa Lugnts Tonårspanel.

Bannerkampanjen pågår 7 juni – 21 juni på utvalda sajter, till exempel DN.se, Lärarnasnyheter.se samt på MSN.

För mer information kontakta:

Marko Määttä, projektledare Surfa Lugnt
marko@agentkommunikation.se
0708-65 40 81

Om Surfa Lugnt
Surfa Lugnt är en nätverksorganisation som har funnits sedan 2005 och som arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Bakom Surfa Lugnt står flera svenska myndigheter, företag och ideella organisationer i samverkan. Ordförande för Surfa Lugnts styrelse är Kristina Axén Olin.

Höja vuxnas kunskaper om ungas vardag på nätet
Under 2009/2010 samordnar Surfa Lugnt ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet, ett initiativ som också stöds finansiellt av Sveriges regering.

Syftet är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och samtidigt ge vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på internet, som till exempel mobbning och integritetsfrågor. Det sker via opinionsbildning och kommunikationsaktiviteter.

Intressenter i Surfa Lugnt
Bakom Surfa Lugnt står följande organisationer: Barnombudsmannen, Bris, Dataföreningen, Friends, Fryshuset, F-Secure, IT- och Telekomföretagen, Kamratposten, Medierådet, Microsoft, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- & Telestyrelsen, Rädda Barnen, .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Symantec, Telenor och Bredbandsbolaget, Telia samt World Childhood Foundation.

Att 94 procent av föräldrarna upplever att de har koll är en fantastisk siffra. Jag önskar verkligen att det vore så. Men sanningen är nog att de har mycket, mycket sämre koll än vad de tror. De kan omöjligt hänga med i teknisk och social förståelse av nätet som mötesplats. Barnen döljer med lätthet sina förehavanden, om de vill det, säger Ola Lindholm, chefredaktör för Kamratposten och KP-webben samt medlem i Surfa Lugnts expertpanel.

Johnny Lindqvist, expert på ungdomskommunikation och som även bloggar på Surfa Lugnts hemsida är inne på samma spår.

Föräldrar litar på sina barn. Det är väl så man kan tolka Surfa Lugnts undersökning. Det är väl i sig positivt men samtidigt en risk om man alltid bara nöjer sig med de svar man får av barnen, säger Johnny Lindqvist.

Han vill uppmana föräldrar att göra det barnen gör, lära känna deras värld genom att vara där och testa.

Det är möjligt att det ger en annan bild av hur pass bra koll man egentligen har.

Mest oro över barnens tid på nätet
83 procent av föräldrarna känner sällan eller aldrig oro över barnens liv på internet. I de fall man faktiskt känner oro handlar det framförallt kring tiden som barnen spenderar på nätet, visar Surfa Lugnts undersökning. I genomsnitt tillbringar 87 procent av alla unga mellan 7 till 18 år en timme om dagen på internet, enligt föräldrarna, och i åldrarna 13 -18 år är vart tredje barn på nätet minst tre timmar dagligen.

Tiden som barnen lägger på nätet är också den vanligaste frågan när man pratar med sina barn kring nätet.

Liten rädsla för mobbning
Andra orosmoment bland föräldrarna, även om de är mindre än man kanske kan tro om man följer nyhetsflödet, är att barnen ska besöka olämpliga sidor (17 %) eller råka ut för grooming, där en vuxen tar kontakt med barnen i sexuellt syfte (16 %).

En av tio föräldrar oroar sig också för att barnet skall bli mobbat på nätet och ungefär lika många känner oro för att barnet skall lägga ut olämpliga bilder på sig själv.

– Jag är framförallt förvånad att så få är oroade för mobbning. Tittar man på de undersökningar som Datainspektionen har gjort uppger nästan hälften av alla unga att de har trakasserats på nätet, säger Johnny Lindqvist.

Regler vanligt
65 procent av alla föräldrar uppger att de har uppsatta regler kring internetanvändandet. Även om siffran minskar om man om man tittar på åldersgruppen 13 till 18 år så uppger mer än hälften av föräldrarna att de har regler även då. 68 procent säger att de någon gång har kontrollerat vilka sidor som barnen har besökt.

Jag tror att det absolut viktigaste är att dela en uppfattning om hur saker bör vara, och det gör man genom att förstå varandras världar. Som vuxen har man ett ansvar att lära känna barnens värld på nätet. Då kan man verkligen diskutera frågor som rör integritet och social interaktion och därigenom enas om hur man ska förhålla sig till nätets möjligheter, men också risker, säger Johnny Lindqvist.

Om Surfa Lugnts undersökning
Mellan den 2 och 10 november 2009 intervjuade SKOP 1027 föräldrar mellan 18 och 64 år med barn i åldern 7 till 18. Om det fanns flera barn i det åldersintervallet så ställdes frågorna med avseende på det äldsta av de barnen.

Datainspektionens undersökning ”Ungdomar och integritet – 2008”
Finns på följande länk: http://www.datainspektionen.se/Documents/rapport-ungdom2008.pdf

”Är det normalt för elvaåringar att hänga på facebook?”, ”Min tonåring laddar upp alldeles för privata bilder, vad ska jag göra?”, ”Är det okej att snoka var barnen har varit på nätet?” ”Jag blir orolig för hur min dotter mår när jag läser hennes blogg, men hon vill inte prata om det. Det är privat säger hon!? Hur ska jag nå fram?”

Som förälder kan man ha många frågor kring sina barns vardag på nätet samtidigt som man inte alltid hänger med hur nätet fungerar som mötesplats – varken tekniskt eller socialt. Det innebär att det ibland kan vara svårt att ta ansvar och hantera de problem som finns på nätet precis som i den fysiska verkligheten, till exempel trakasserier och mobbning.

Det vill nätverksorganisationen Surfa Lugnt, som arbetar för ett säkrare och tryggare internet, ändra på. Därför samlar Surfa Lugnt myndigheter, företag och ideella organisationer i en informationssatsning för att engagera målgruppen föräldrar och andra viktiga vuxna kring barn och ungas vardag på nätet. Initiativet stöds av socialdepartementet.

För de allra flesta föräldrar är det självklart att barn behöver vuxna omkring sig. Det gäller förstås hemma, i skolan och på fotbollsträningen. Det måste vara lika självklart att vuxna behövs på nätet. Därför stödjer regeringen Surfa Lugnt och särskilt glädjande är att projektet sker i samverkan mellan staten, it- och internetföretag och den ideella sektorn, säger socialminister Göran Hägglund.

I Surfa Lugnts nätverk ingår följande organisationer som alla bidrar med sin expertis: Barnombudsmannen, Childhood Foundation, Dataföreningen, Friends, Fryshuset, F-Secure, IT & Telekomföretagen, Kamratposten (KP), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Medierådet, Microsoft, Post- och telestyrelsen (PTS), .se (Stiftelsen för internetstruktur), Rädda Barnen, Symantec och Telia.
Det känns fantastiskt att kunna samla all den expertisen i Surfa Lugnts nätverk! Vår nya sajt är ett första, men viktigt, steg för att hjälpa vuxna att bli ännu mer delaktiga i ungas vardag på nätet. Vi kommer även att arbeta med opinionsbildning och andra kommunikationsaktiviteter för att engagera föräldrar och viktiga vuxna, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt och tillika tonårsmamma.