Telenor ska ge första hjälpen till utsatta på internet

telenor-na%cc%88tfrid_420

Nu lanserar Surfa Lugnt-medlemmen Telenor en ny tjänst – Nätfrid. Tjänsten ska hjälpa personer att ta bort oönskat material på nätet genom en hjälplinje och digitala guider. Nätfrid är en del i företagets arbete med att öka tryggheten på nätet för barn och unga.

Tjänsten ska genom tips och guider hjälpa personer att skydda sig och få kontroll över sin tillvaro på nätet. Det kan handla om hjälp med hackade konton eller oönskat och kränkande innehåll som trakasserier, bilder, videoklipp och falska profiler. Om man inte har möjlighet att genom guiderna lösa sitt problem på egen hand kan man ringa Nätfrid för att få personlig hjälp. Tjänsten är gratis och tillgänglig för Telenors privatkunder.

– Nätfrid finns för att ingen ska behöva vara rädd när man är ute på internet. Det fungerar lite som första hjälpen för att ingen ska behöva utsättas för trakasserier eller se sina privata foton och personuppgifter publicerade på fel plats. Vi vill värna om våra kunders integritet. Det är också viktigt man känner till de rättigheter och skyldigheter som man har på internet och att man tänker sig för en extra gång, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vi har nått en period i internets livscykel där vi nu ibland vill få bort saker snarare än att ladda upp mer. Att få ett konto kapat eller hitta oönskat material på sig själv eller någon anhörig på internet är obehagligt, och det är många som inte vet hur man ska gå tillväga för att få bort det. Samma situation kan uppstå om man själv har laddat upp något man sedan ångrar. Det finns alltid en vilande oro i; kan det hända mig – och vad gör jag då? Nätfrid är en tjänst i tiden som jag tror kommer hjälpa människor, säger Surfa Lugnts ordförande Kristina Axén Olin.

Nätfrids tips för sociala medier

  • Ge aldrig ut ditt lösenord – upprätta gärna säkerhetstilltag (exempelvis tvåstegs-inloggning) på de nätsidor där detta är möjligt. På till exempel Facebook och e-mailkonton kan du göra detta.
  • Använd svåra lösenord. Lösenorden ska inte vara självklara, använd gärna en kombination av bokstäver, siffror och tecken.
  • Var försiktig med att ge ut för mycket information om dig själv. Exempelvis vart du bor, vilken skola/jobb du har, e-postadress eller bilder av dig. Om du önskar att dela denna information rekommenderas det att du begränsar din profil till enbart vänner och bekanta.
  • Lägg inte ut bilder på personer som inte har godkänt det. Detta kan vara en straffbar handling och du kan riskera att bli polisanmäld, få böter och i värsta fall bli straffad.
  • Använd internet med vett! Många arbetsgivare använder internet för att få upplysningar om dig.
  • Tänk dig för innan du laddar ner gratis filer och innehåll. Detta kan vara exempelvis filmer, musik, program och spel. Några av dessa filer kan innehålla virus och i vissa tillfällen kan de spionera och övervaka din aktivetet på internet.
  • Stäng av Cookies och tillåt inte hemsidor att spara ditt lösenord. Om du sparar ditt lösenord på till exempel Facebook och någon annan använder din dator, mobil eller läsplatta kan du bli utsatt och även riskera att oönskade personer finner personlig information om dig.

Läs om Nätfrid på Telenors webbplats.

Möt Ängla Eklund – vår nya juridikexpert

Surfa Lugnts experter svarar på dina frågor om internet och unga och nu har vi glädjen att välkomna en ny expert, Ängla Eklund, från Institutet för Juridik och Internet. 

angla-eklund_rekt

Vem är Ängla Eklund? 

– Jag är verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet. Utöver det är jag i slutet av mina juridikstudier vid Stockholms Universitet.

Vad är Institutet för juridik och internet?

– Institutet för Juridik och Internet är en politiskt oberoende ideell organisation som grundades av professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén i februari 2013. Vi arbetar mot internetrelaterade kränkningar. Arbetet sker genom opinionsbildning och utbildning samt erbjuder kostnadsfri rådgivning för att hjälpa individer som utsatts för kränkningar på internet. Verksamheten bedrivs för att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande ska vara normen – och att hjälpa de som redan utsatts för kränkningar.

Varför är du ny expert hos Surfa Lugnt?

– Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till att svara på frågor och reda ut frågetecken kring vilka lagar och regler som gäller på internet. Juridik är en viktig funktion i vårt samhälle och gäller lika mycket på internet som utanför. Jag önskar att jag med mina juridiska kunskaper ska kunna hjälpa till att sprida lite klarhet om detta.

Ängla har redan svarat på en fråga: Vilket ansvar har en vårdnadshavare för vad minderåriga publicerar på internet och olika sociala medier?

Ställ en fråga till experterna.

Barn vill prata mer i skolan om livet på nätet

Sju av tio mellan- och högstadieelever vill prata mer i skolan om livet på nätet. Majoriteten uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras nätvanor. Telenor och Surfa Lugnt lanserar därför nu Vuxenläxan, som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial där eleverna sätter sina föräldrar i skolbänken och testar vad de kan om barnens nätvanor. Syftet är att motverka nätmobbning och nätkränkningar.

Bild_8

Många mellan- och högstadieelever har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. Samtidigt uppger nästan en av fyra (23%) att deras lärare aldrig har frågat om deras liv eller vardag på nätet – till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Detta trots att skolan har ett ansvar att aktivt motverka nätkränkningar. Sju av tio elever (69%) vill att man ska prata mer om detta i skolan. Tre av fyra (75%) uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras liv på nätet. Det visar en undersökning som Telenor har gjort med hjälp av Novus med nära 1 200 10-15-åringar om livet på nätet.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar ”Vuxenläxan”
Telenor och Surfa Lugnt lanserar nu Vuxenläxan för årskurs 4-9 som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen skapar om sitt liv på nätet och sedan ger till sina föräldrar. Materialet är framtaget i samråd med lärare och elever och ska hjälpa skolor att uppfylla lagen om att förebygga nätmobbning och nätkränkningar.

– Jag känner ett stort ansvar för att motverka nätmobbning och få eleverna att reflektera över sitt beteende på nätet. Men för att det arbetet verkligen ska ge resultat krävs ett samarbete med föräldrarna. Jag testade Vuxenläxan i min klass och både eleverna och föräldrarna tyckte att det var ett roligt och innovativt sätt att prata om internet för att jämna ut kunskapsglappet, säger Christian Gerecht, högstadielärare på Bålbroskolan i Rimbo.

– Nätet är fantastiskt för de allra flesta barn, men det finns fallgropar. Lärare vi pratat med uppger att det är svårt att hantera mobbning och kränkningar som sker på nätet. Många väljer att helt enkelt förbjuda mobiler i skolan. Vi har jobbat med de här frågorna i många år tillsammans med Surfa Lugnt och tror inte att mobilförbud är en långsiktig lösning för att komma åt nätmobbning. En av nycklarna är istället att vuxna och barn pratar mer med varandra om livet på nätet, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vuxna som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser som barn ställs inför på internet. Vi hoppas att Vuxenläxan ska leda till fler samtal om nätet – både i klassrummen och hemma vid köksborden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

För mer information, kontakta:
Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40
Surfa Lugnt: Elin Andersson, projektledare: elin@surfalugnt.se, 070 217 33 94

Undersökningen visar:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • 17 procent anser att föräldrarna inte alls har koll på vad de gör på nätet. 58 procent anser att föräldrarna bara har koll till viss del.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.
  • Nästan sex av tio (58%) har pratat med någon på nätet som de aldrig har träffat IRL. Siffran är högre för killar och 13-15-åringar.
  • Var femte har lagt upp en bild på sig själv eller andra på nätet/ i sociala medier som de ångrar. Siffran är högre för tjejer och 13-15-åringar.
  • Bara sex procent av alla 10-15-åringar får använda sina mobiler i skolan hela tiden. 53 procent får använda dem men inte på lektionstid, och 40 procent har totalt mobilförbud i sina skolor.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 22 juni – 6 juli 2016 av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1193 intervjuer med barn i åldern 10-15 år genomförts. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om VuxenläxanVuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial framtaget av Telenor och Surfa Lugnt i samråd med lärare och elever. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen får skapa om sin vardag på nätet och sedan ge till sina föräldrar. Lektionsmaterialet består även av en film om vuxnas okunskap om barns liv på nätet, övningar och information om vad lagen säger är tillåtet att göra på nätet och inte. Vuxenläxan är en del av initiativet Nätprat och Telenors långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004. Läs mer på http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat-i-skolan/

Ladda ner vårt mest populära material!

surfa2

Förra året tog vi fram flera material på temat Nätrespekt. Vi ville (och vill fortfarande) att fler vuxna ska tala med barn och unga om nätet OCH att fler lärare och skolpersonal ska tala med och möta barn och unga kring deras vardag på nätet. 

Därför tog vi fram ett föreläsningsmaterial för vuxna till vuxna samt ett lektionsförslag för skolan. Vi kan glatt konstatera att materialen är väldigt populära – lektionsförslaget är till exempel det material som laddas ner mest från surfalugnt.se.

Har du inte laddat ner? Använda länkarna nedan.

Ett föreläsningsmaterial vuxna till vuxna:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Ett förslag till lektion och samtalsguide vuxna och unga:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Surfa Lugnt tipsar om bilder och kompisar man träffat på nätet

Vår ordförande Kristina Axén Olin tipsar i Sveriges Radios Klartext om hur man bör hantera bilder på internet. Hon berättar också hur man kan gå tillväga om man ska träffa någon i verkliga livet som man lärt känna på nätet.

Besök programmets sida.

Vår expert ger unga nättips i Rapport

Igår (14 januari) sände SVT:s Rapport ett inslag om barn och unga som blir kontaktade av okända människor på internet. Vår expert Johnny Lindqvist intervjuades och gav tips.

Inslaget börjar cirka 9m10s in i sändningen. Se sändningen.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 09.27.37

 

Näthat – podcastavsnitt 5 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt

ungpanatetKuratorn Jonas Söderlund från Bris är gäst i detta avsnitt som handlar om näthat.

Det har gjorts många bra insatser mot näthat och mobbning av myndigheter, media och organisationer. Men vad kan vi föräldrar göra om vårt barn blir utsatt? Eller utsätter någon annan? Är internet vilda västern eller finns det lagar? Gäst i studion är Jonas Söderlund från BRIS. Tillsammans med forskaren Elza Dunkels och programledare Johnny Lindqvist diskuterar han om vad man kan göra som förälder.

Ung på nätet är en podcast – av Halebop i samarbete med Surfa Lugnt –  i fem avsnitt för föräldrar om ungas digitala liv. Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar nätpratsguide för vuxna

natpratFöräldrar tror att de vet vad barnen gör på nätet. Men det stämmer inte, visar en ny undersökning som operatören och Surfa Lugnt-medlemmen Telenor låtit ta fram.

Till exempel känner bara var tredje förälder till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online

För att hjälpa föräldrar startar därför Telenor och Surfa Lugnt kampanjen #nätprat som bland annat innehåller en konkret guide för hur du som förälder kan tala med ditt barn om nätet. Med hjälp av åldersanpassade ”nätpratskort” kan du enkelt börja samtalet. Läs mer om kampanjen och ta del av nätpratsguiden.

– Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga kring vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin, styrelseordförande för Surfa Lugnt.

Läs mer om undersökningen.

Podcastavsnitt 4 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt: Skärmtid

ungpanatetUng på nätet, vår podcast – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt-  för föräldrar om ungas digitala liv, finns nu i fyra avsnitt. Denna gång är ämnet skärmtid. Artisten och pappan Martin Stenmarck är gäst.

Är det skadligt att tillbringa för mycket tid framför skärmen? Och vad är egentligen ”för mycket”? Hur kommer det sig att vi reagerar starkare om våra barn spelar tv-spel än om hen spelar gitarr? Tvåbarnspappan Martin Stenmarck har haft mängder av skärmdiskussioner hemma och delar med sig av sina bästa tips. Och så får vi expertsvaret ”20” av forskaren Elza Dunkels.

Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som ständig bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Vad är Twitter?

Twitter_LogoTwitter är ett socialt nätverk där man kommunicerar genom inlägg som är maximalt 140 tecken. Det är gratis att använda tjänsten som bygger på att du följer de konton (personer, företag eller organisationer) som du tycker är intressanta. Det är fritt fram att följa vem du vill utan att be om lov (såvida inte kontot är skyddat, mer om det senare).

Twitter fungerar i realtid, vilket innebär att mottagaren kan se avsändarens inlägg precis när det skickats. Denna funktion gör Twitter väldigt lämpat för att informera och kommentera saker medan de sker. Det kan till exempel handla om en fotbollsmatch, ett politiskt val eller liknande.

Bild eller länk

Ett inlägg, kallat tweet, kan förutom vanlig text också innehålla länkar eller en bild. Det vanligaste är att skicka inlägg som alla kan läsa men det går också skicka meddelanden till enskilda Twitteranvändare. Det kallas direktmeddelande. Vill man ha full koll på vem som läser de inlägg man skriver kan man ställa in sitt konto på ”skyddade tweets”. Då måste man godkänna vem som kan se inläggen.

Genom att ”retweeta” vidarebefordrar man någon annans inlägg till sina egna följare. Det går att svara på tweets genom att lägga till ”@” före användarnamnet, till exempel @surfalugnt. Förutom ansändaren och mottagaren kan även de som följer både avsändaren och mottagaren se svaret.

Hashtags

Hashtags är vanliga på Twitter. Hashtags används oftast för att kategorisera ett inlägg. Till exempel används hashtaggen #melfest för tweets om Melodifestivalen. Genom att lägga till #melfest i sina inlägg om Melodifestivalen gör en Twitteranvändare sina inlägg i ämnet sökbara för andra. Den som vill läsa om Melodifestivalen kan då söka på #melfest och på så sätt få upp alla inlägg som handlar om Melodifestivalen.

Läs också:
Vad är Pokémon Go?
Vad är Periscope?
Vad är Kik?
Vad är Snapchat?
Vad är Pinterest?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

Förslag om nytt starkare rättsligt skydd mot näthat

september 07, 2017

I dagarna kom ett förslag från regeringen med ett antal punkter som syftar till att göra det lättare att straffa personer som kränker andra på sociala medier och sprider näthat.

Enligt förslaget vill man skärpa och modernisera  gällande lagstiftningar om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning samt införa en ny brottsrubricering, ”olaga integritetsintrång”. Den nya brottsrubriceringen innebär att det nu blir olagligt, och straffbart, att sprida nakenbilder på och vissa integritetskänsliga uppgifter om andra. De skärpta lagstiftningarna innebär att det även blir straffbart att hota någon med att sprida nakenbilder.

– Tidigare har näthatsfall varit svåra att angripa rättsligt då den lagtstiftningen varit otillräcklig och inte anpassar för att fungera i nya digitala miljöer. Det är väldigt positivt att regeringen nu ser till så vi får bättre verktyg att kunna ta driva processer i näthatsfall och tillse att enskilda får upprättelse för de kränkingar de utsatts för, säger Ängla Eklund på Institutet för Juridik och Internet, samt styrelseledamot i Surfa Lugnt. 

– Hot och kränkningar på nätet, som särskilt ofta drabbar kvinnor och unga, är oacceptabelt. Lagstiftningen har inte varit tillräckligt omfattande på det här området. Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet, säger justitieminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande på regeringens hemsida.

Regeringens nya förslag innefattar även ett ökat ansvar för de som tillhandahåller sociala medier-plattformarna som nu även föreslås bli skyldiga att ta bort meddelanden som uppenbart utgör olaga hot eller olaga integritetsintrång.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari.

Publicerat av Surfa Lugnt

Surfa Lugnt åker till Almedalen

juni 22, 2017

Surfa Lugnt och våra medlemmar är på plats under Almedalsveckan för att diskutera frågor som rör unga och nätet. Varmt välkommen på vårt seminarium på måndag morgon kl. 8 eller någon av våra medlemmars seminarium som äger rum på vår mötesplats under veckan. 

Mötesplats Surfa Lugnt Lounge, mån-fre 8.00-16.00, Wallersplats 2

Hur förvandlar vi utmaningar och problem med internet och teknik till möjligheter och inspiration för en kommande generation? Surfa Lugnt och MySafety Försäkringar anordnar en mötesplats dit du kan komma och ladda telefonen, ta en kopp kaffe och bara sitta ner en stund. Varje morgon klockan 8.00 anordnas ett seminarium som har någonting att göra med ungdomar och nätet.

Mer information om mötesplatsen i det officiella almedalsprogrammet.

På måndag morgon kl. 8.00-8.55 anordnar vi ett seminarium med rubriken: ”Åldersgräns på internet – skydd av barn eller hot mot utveckling?” Plats: Wallersplats 2

Med den nya dataskyddsförordningen (GDPR) kommer nämligen en åldersgräns på internet, lägst 13 år och högst 16 år, att införas i Sverige inom en snar framtid. Vad innebär den nya lagen och vad är fördelarna och nackdelarna med en åldersgräns på internet? På seminariet går vi igenom bakgrunden till uppkomsten av åldersgränsen, tar upp ungdomsperspektivet, lärarperspektivet samt diskuterar konsekvenserna av en sådan lag.

På seminariet medverkar Janne Elvelid från Facebook, Karin Nygårds, Adina Schildt från Institutet för Juridik och Internet, gymnasieelever från Fryshuset samt politiker.

Moderator är Kristina Axén Ohlin, Ordförande för Surfa Lugnt.

Mer information i det officiella almedalsprogrammet.

Tags: , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Vad är Musical.ly?

juni 19, 2017

Musical.ly är en mobilapp för att skapa och dela korta videos. Vanligast är att man läppsynkar (läs: mimar) och dansar till musik men det går att göra mycket annat – till exempel skapa komiska filmsnuttar eller musikvideos med sina husdjur.

Musical.ly är särskilt populär hos yngre barn. 21 procent av flickor och pojkar i åldern 9-12 år använder appen, enligt Statens medieråds undersökning Ungar och medier 2017. (Åldersgränsen för Musical.ly är 13 år.)

Funktioner

Man kan göra väldigt mycket i Musical.ly-appen – vilket gör den till ett utmärkt redskap för användarnas fantasi och kreativitet men för att ge några exempel så kan man:

  • Gilla andras videos
  • Kommentera andras videos
  • Sjunga duetter
  • Följa användare
  • Skicka meddelande
  • Livesända (via appen live.ly där man loggar in som sin Musical.ly-användare)
  • Dela på Instagram, Facebook, Twitter osv.
  • och naturligtvis Skapa egna videos!

Skapa en Musical.ly-video

En video är max 15 sekunder lång men kan vara kortare. Du skapar en video genom att först välja musik (lämpligt om du vill läppsynka) eller först spela in videon och sedan lägga till ljud. Det finns både musik från kända artister och musik/ljud som andra användare lagt upp. Du kan också själv lägga till dina egna ljud eller låtar.

Det finns många effekter att använda: färgeffekter, emojis, animationer som öron, ögon, solglasögon, fjärilar i håret med mera. Vissa effekter lägger du till när videon spelas in medan vissa läggs på efteråt.

När du är klar kan du antingen publicera videon eller spara den som privat (du kan publicera en privat video senare om du vill).

Tänk på!

När man startar en nytt konto kan alla andra på Musical.ly se kontot och de videos man publicerat, men det går att göra kontot ”privat” vilket innebär att ingen kan se dina videos såvida de inte valt att följa dig och du har godkänt dem. Det går också att stänga av ”location info” och vem som kan skicka meddelande till dig via Musical.lys meddelandetjänst Direct.ly.

Obs: Även om ditt konto är privat så är viss information synlig för andra användare, som till exempel användarnamn och namn, så tänk på vad du skriver i din beskrivning.

Läs också:

Vad är Snapchat?
Vad är Kik?
Vad är Pokémon Go?
Vad är Periscope?Vad är Pinterest?
Vad är Twitter?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

Tags: , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Unga tycker att det är andras ansvar att stoppa näthatet

maj 30, 2017

Det är framförallt de sociala mediekanalernas ansvar att sätta stopp för kränkande kommentarer och trakasserier på nätet. Det tycker unga som svarat på undersökningen Ungdomsfokus, som Rasmussen Analys och Nyheter24-gruppen står bakom.

Ungdomsfokus, som genomfördes för tredje året i rad, har samlat in svar från 2588 personer, varav 1401 i målgruppen 16-29 år, om några av de mest aktuella samhällsfrågorna i dag. Bland annat handlade det om livet på sociala medier och mobbning på internet.

Många utsatta och utsätter

Sofia Rasmussen

Enligt undersökningen har 40 procent av 16-29-åringarna någon gång varit utsatta för näthat/nättrakasserier. Samtidigt erkänner 28% av personerna i åldersgruppen att de någon gång skrivit något elakt till en annan person på nätet som de inte skulle ha sagt till personen “i verkliga livet”. Bland unga män, 16-19 år, har 43 procent skrivit något elakt under sitt eget namn/känt alias eller anonymt.

– Många erkänner att de varit elaka på nätet vilket kan tyda på att man accepterat läget – att elaka kommentarer på nätet blivit normaliserat, vilket är tråkigt, säger Sofia Rasmussen som genomfört undersökningen. Samtidigt är det ju bra att man kan erkänna vad man gjort, konstaterar hon.

Har ungdomar ett ansvar?

På frågan om alla har eget ansvar för att sätta stopp för kränkande kommentarer och trakasserier på nätet, svarar de unga att det framförallt är andras ansvar att sätta stopp för näthatet.
Sju av tio menar att det är de sociala medierna, exempelvis Facebook och Instagram, som har det största ansvaret. Även sajtägare och publicister har ett stort ansvar att plocka bort hatfulla kommentarer, enligt unga. Därefter hamnar politiker som bör skärpa lagstiftningen och polisen som bör spåra upp folk som hatar på nätet. Först därefter kommer det personliga ansvaret – bara fyra av tio 16-29-åringar anser att alla personer som ser hatfulla kommentarer på nätet har ett ansvar att skriva en motkommentar.

– Unga tycker inte att de själva borde behöva göra så mycket mot näthatet, men samtidigt är det faktiskt relativt vanligt att de agerar. 41 procent av 16-29-åringarna som stött på hatfulla kommentarer har anmält det, säger Sofia Rasmussen.

– Ungdomsfokus är en intressant och lärorik undersökning. Den visar tyvärr också på en ganska tråkig inställning hos unga kring att det är tjänsteaktörerna, t ex Instagram och Facebook, som har det största ansvaret för att motverka kränkningar på nätet. Detta är naturligtvis omöjligt i praktiken även om mer kan göras av leverantörerna men framför allt är det vi vuxna som måste prata, informera och diskutera nätet, nätkultur och nätetik, varje dag med våra unga, både hemma vid köksbordet och i skolan, säger Kristina Axén Olin, ordförande i Surfa Lugnt.

Mobbning och näthat engagerar

I undersökningen ställdes också frågor om vilka samhällsfrågor som engagerar mest. Bland personer i åldern 16-29 år engagerade Jämställdhet och feminism, Skola och utbildning samt Mobbning/näthat mest.

– Mobbning och näthat engagerar betydligt fler av de unga än de äldre. Det beror sannolikt på att de yngre är betydligt mer utsatta, säger Sofia Rasmussen.

Tags: , , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

En av fyra föräldrar glömmer nätpratet

maj 23, 2017

Internet har kommit att utgöra en betydande del av barn och ungas vardag. Idag ägnar 62 % av alla 13–16-åringar mer än tre timmar om dagen åt internet, en siffra som drygt fördubblats sedan 2010. Samtidigt anger var fjärde ungdom i samma åldersgrupp att deras föräldrar aldrig pratar med dem om internet. Det visar Statens medieråds senaste rapport, Ungar & Medier 2017.

Att internetanvändningen ökar är inte förvånande. Fler smartphones och lägre kostnader för mobildata gör att internet inte längre utgör en begränsad del av fritiden, utan snarare en självklar och integrerad del av barn och ungas vardag. Numera bär de flesta ungdomar, precis som vi vuxna, runt på all världens information, musik och underhållning i fickan.

– De nya siffrorna bekräftar mycket av det vi redan vet, nämligen att internet har kommit att bli en viktig och integrerad del i våra barn och ungdomars liv som bidrar till allt i ifrån kunskap och utveckling till underhållning och social gemenskap, menar Kristina Axén Olin, ordförande för nätverket Surfa Lugnt som arbetar för att öka vuxnas kunskaper om barn och ungas vardag på nätet.

När det kommer till föräldrarna visar undersökningen att de flesta är positiva till sina barns internetanvändning samtidigt som många är oroliga över att barnen ska utsättas för mobbning och hot eller kontaktas av vuxna i ett sexuellt syfte. Trots det är de vuxna dåliga på att prata med barnen om vad de gör på nätet. Till exempel anger 46 % av 13–16-åringarna att deras föräldrar aldrig eller sällan pratar med dem om internet.

– Att vuxna inte är bättre på att prata med barn och unga om deras nätnärvaro tyder på att det fortfarande finns en stor oförståelse och okunskap kring vilken betydelse internet har i ungas vardag. Här måste vi vuxna bli bättre på att ta del av vad som händer i våra barns liv på nätet och att se till att alltid finnas där om något allvarligt skulle inträffa, fortsätter Kristina Axén Olin.

Trots mycket uppmärksamhet kring internets hårda baksidor i form av mobbing, hot och kränkningar visar den nya undersökningen att de allra flesta barn och unga aldrig utsatts. 90 % av barn och unga i åldern 9–12 anger att de aldrig utsatts för varken hot, elakheter eller mobbing på nätet och de flesta känner inte heller något som blivit utsatt.

Statens medieråds nya rapport Ungar & Medier 2017 hittar du här.

Tags: ,

Publicerat av Surfa Lugnt

 
Information om kakor / cookies