Telenor ska ge första hjälpen till utsatta på internet

telenor-na%cc%88tfrid_420

Nu lanserar Surfa Lugnt-medlemmen Telenor en ny tjänst – Nätfrid. Tjänsten ska hjälpa personer att ta bort oönskat material på nätet genom en hjälplinje och digitala guider. Nätfrid är en del i företagets arbete med att öka tryggheten på nätet för barn och unga.

Tjänsten ska genom tips och guider hjälpa personer att skydda sig och få kontroll över sin tillvaro på nätet. Det kan handla om hjälp med hackade konton eller oönskat och kränkande innehåll som trakasserier, bilder, videoklipp och falska profiler. Om man inte har möjlighet att genom guiderna lösa sitt problem på egen hand kan man ringa Nätfrid för att få personlig hjälp. Tjänsten är gratis och tillgänglig för Telenors privatkunder.

– Nätfrid finns för att ingen ska behöva vara rädd när man är ute på internet. Det fungerar lite som första hjälpen för att ingen ska behöva utsättas för trakasserier eller se sina privata foton och personuppgifter publicerade på fel plats. Vi vill värna om våra kunders integritet. Det är också viktigt man känner till de rättigheter och skyldigheter som man har på internet och att man tänker sig för en extra gång, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vi har nått en period i internets livscykel där vi nu ibland vill få bort saker snarare än att ladda upp mer. Att få ett konto kapat eller hitta oönskat material på sig själv eller någon anhörig på internet är obehagligt, och det är många som inte vet hur man ska gå tillväga för att få bort det. Samma situation kan uppstå om man själv har laddat upp något man sedan ångrar. Det finns alltid en vilande oro i; kan det hända mig – och vad gör jag då? Nätfrid är en tjänst i tiden som jag tror kommer hjälpa människor, säger Surfa Lugnts ordförande Kristina Axén Olin.

Nätfrids tips för sociala medier

  • Ge aldrig ut ditt lösenord – upprätta gärna säkerhetstilltag (exempelvis tvåstegs-inloggning) på de nätsidor där detta är möjligt. På till exempel Facebook och e-mailkonton kan du göra detta.
  • Använd svåra lösenord. Lösenorden ska inte vara självklara, använd gärna en kombination av bokstäver, siffror och tecken.
  • Var försiktig med att ge ut för mycket information om dig själv. Exempelvis vart du bor, vilken skola/jobb du har, e-postadress eller bilder av dig. Om du önskar att dela denna information rekommenderas det att du begränsar din profil till enbart vänner och bekanta.
  • Lägg inte ut bilder på personer som inte har godkänt det. Detta kan vara en straffbar handling och du kan riskera att bli polisanmäld, få böter och i värsta fall bli straffad.
  • Använd internet med vett! Många arbetsgivare använder internet för att få upplysningar om dig.
  • Tänk dig för innan du laddar ner gratis filer och innehåll. Detta kan vara exempelvis filmer, musik, program och spel. Några av dessa filer kan innehålla virus och i vissa tillfällen kan de spionera och övervaka din aktivetet på internet.
  • Stäng av Cookies och tillåt inte hemsidor att spara ditt lösenord. Om du sparar ditt lösenord på till exempel Facebook och någon annan använder din dator, mobil eller läsplatta kan du bli utsatt och även riskera att oönskade personer finner personlig information om dig.

Läs om Nätfrid på Telenors webbplats.

Möt Ängla Eklund – vår nya juridikexpert

Surfa Lugnts experter svarar på dina frågor om internet och unga och nu har vi glädjen att välkomna en ny expert, Ängla Eklund, från Institutet för Juridik och Internet. 

angla-eklund_rekt

Vem är Ängla Eklund? 

– Jag är verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet. Utöver det är jag i slutet av mina juridikstudier vid Stockholms Universitet.

Vad är Institutet för juridik och internet?

– Institutet för Juridik och Internet är en politiskt oberoende ideell organisation som grundades av professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén i februari 2013. Vi arbetar mot internetrelaterade kränkningar. Arbetet sker genom opinionsbildning och utbildning samt erbjuder kostnadsfri rådgivning för att hjälpa individer som utsatts för kränkningar på internet. Verksamheten bedrivs för att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande ska vara normen – och att hjälpa de som redan utsatts för kränkningar.

Varför är du ny expert hos Surfa Lugnt?

– Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till att svara på frågor och reda ut frågetecken kring vilka lagar och regler som gäller på internet. Juridik är en viktig funktion i vårt samhälle och gäller lika mycket på internet som utanför. Jag önskar att jag med mina juridiska kunskaper ska kunna hjälpa till att sprida lite klarhet om detta.

Ängla har redan svarat på en fråga: Vilket ansvar har en vårdnadshavare för vad minderåriga publicerar på internet och olika sociala medier?

Ställ en fråga till experterna.

Barn vill prata mer i skolan om livet på nätet

Sju av tio mellan- och högstadieelever vill prata mer i skolan om livet på nätet. Majoriteten uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras nätvanor. Telenor och Surfa Lugnt lanserar därför nu Vuxenläxan, som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial där eleverna sätter sina föräldrar i skolbänken och testar vad de kan om barnens nätvanor. Syftet är att motverka nätmobbning och nätkränkningar.

Bild_8

Många mellan- och högstadieelever har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. Samtidigt uppger nästan en av fyra (23%) att deras lärare aldrig har frågat om deras liv eller vardag på nätet – till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Detta trots att skolan har ett ansvar att aktivt motverka nätkränkningar. Sju av tio elever (69%) vill att man ska prata mer om detta i skolan. Tre av fyra (75%) uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras liv på nätet. Det visar en undersökning som Telenor har gjort med hjälp av Novus med nära 1 200 10-15-åringar om livet på nätet.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar ”Vuxenläxan”
Telenor och Surfa Lugnt lanserar nu Vuxenläxan för årskurs 4-9 som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen skapar om sitt liv på nätet och sedan ger till sina föräldrar. Materialet är framtaget i samråd med lärare och elever och ska hjälpa skolor att uppfylla lagen om att förebygga nätmobbning och nätkränkningar.

– Jag känner ett stort ansvar för att motverka nätmobbning och få eleverna att reflektera över sitt beteende på nätet. Men för att det arbetet verkligen ska ge resultat krävs ett samarbete med föräldrarna. Jag testade Vuxenläxan i min klass och både eleverna och föräldrarna tyckte att det var ett roligt och innovativt sätt att prata om internet för att jämna ut kunskapsglappet, säger Christian Gerecht, högstadielärare på Bålbroskolan i Rimbo.

– Nätet är fantastiskt för de allra flesta barn, men det finns fallgropar. Lärare vi pratat med uppger att det är svårt att hantera mobbning och kränkningar som sker på nätet. Många väljer att helt enkelt förbjuda mobiler i skolan. Vi har jobbat med de här frågorna i många år tillsammans med Surfa Lugnt och tror inte att mobilförbud är en långsiktig lösning för att komma åt nätmobbning. En av nycklarna är istället att vuxna och barn pratar mer med varandra om livet på nätet, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vuxna som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser som barn ställs inför på internet. Vi hoppas att Vuxenläxan ska leda till fler samtal om nätet – både i klassrummen och hemma vid köksborden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

För mer information, kontakta:
Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40
Surfa Lugnt: Elin Andersson, projektledare: elin@surfalugnt.se, 070 217 33 94

Undersökningen visar:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • 17 procent anser att föräldrarna inte alls har koll på vad de gör på nätet. 58 procent anser att föräldrarna bara har koll till viss del.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.
  • Nästan sex av tio (58%) har pratat med någon på nätet som de aldrig har träffat IRL. Siffran är högre för killar och 13-15-åringar.
  • Var femte har lagt upp en bild på sig själv eller andra på nätet/ i sociala medier som de ångrar. Siffran är högre för tjejer och 13-15-åringar.
  • Bara sex procent av alla 10-15-åringar får använda sina mobiler i skolan hela tiden. 53 procent får använda dem men inte på lektionstid, och 40 procent har totalt mobilförbud i sina skolor.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 22 juni – 6 juli 2016 av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1193 intervjuer med barn i åldern 10-15 år genomförts. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om VuxenläxanVuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial framtaget av Telenor och Surfa Lugnt i samråd med lärare och elever. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen får skapa om sin vardag på nätet och sedan ge till sina föräldrar. Lektionsmaterialet består även av en film om vuxnas okunskap om barns liv på nätet, övningar och information om vad lagen säger är tillåtet att göra på nätet och inte. Vuxenläxan är en del av initiativet Nätprat och Telenors långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004. Läs mer på http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat-i-skolan/

Ladda ner vårt mest populära material!

surfa2

Förra året tog vi fram flera material på temat Nätrespekt. Vi ville (och vill fortfarande) att fler vuxna ska tala med barn och unga om nätet OCH att fler lärare och skolpersonal ska tala med och möta barn och unga kring deras vardag på nätet. 

Därför tog vi fram ett föreläsningsmaterial för vuxna till vuxna samt ett lektionsförslag för skolan. Vi kan glatt konstatera att materialen är väldigt populära – lektionsförslaget är till exempel det material som laddas ner mest från surfalugnt.se.

Har du inte laddat ner? Använda länkarna nedan.

Ett föreläsningsmaterial vuxna till vuxna:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Ett förslag till lektion och samtalsguide vuxna och unga:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Surfa Lugnt tipsar om bilder och kompisar man träffat på nätet

Vår ordförande Kristina Axén Olin tipsar i Sveriges Radios Klartext om hur man bör hantera bilder på internet. Hon berättar också hur man kan gå tillväga om man ska träffa någon i verkliga livet som man lärt känna på nätet.

Besök programmets sida.

Vår expert ger unga nättips i Rapport

Igår (14 januari) sände SVT:s Rapport ett inslag om barn och unga som blir kontaktade av okända människor på internet. Vår expert Johnny Lindqvist intervjuades och gav tips.

Inslaget börjar cirka 9m10s in i sändningen. Se sändningen.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 09.27.37

 

Näthat – podcastavsnitt 5 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt

ungpanatetKuratorn Jonas Söderlund från Bris är gäst i detta avsnitt som handlar om näthat.

Det har gjorts många bra insatser mot näthat och mobbning av myndigheter, media och organisationer. Men vad kan vi föräldrar göra om vårt barn blir utsatt? Eller utsätter någon annan? Är internet vilda västern eller finns det lagar? Gäst i studion är Jonas Söderlund från BRIS. Tillsammans med forskaren Elza Dunkels och programledare Johnny Lindqvist diskuterar han om vad man kan göra som förälder.

Ung på nätet är en podcast – av Halebop i samarbete med Surfa Lugnt –  i fem avsnitt för föräldrar om ungas digitala liv. Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar nätpratsguide för vuxna

natpratFöräldrar tror att de vet vad barnen gör på nätet. Men det stämmer inte, visar en ny undersökning som operatören och Surfa Lugnt-medlemmen Telenor låtit ta fram.

Till exempel känner bara var tredje förälder till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online

För att hjälpa föräldrar startar därför Telenor och Surfa Lugnt kampanjen #nätprat som bland annat innehåller en konkret guide för hur du som förälder kan tala med ditt barn om nätet. Med hjälp av åldersanpassade ”nätpratskort” kan du enkelt börja samtalet. Läs mer om kampanjen och ta del av nätpratsguiden.

– Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga kring vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin, styrelseordförande för Surfa Lugnt.

Läs mer om undersökningen.

Podcastavsnitt 4 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt: Skärmtid

ungpanatetUng på nätet, vår podcast – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt-  för föräldrar om ungas digitala liv, finns nu i fyra avsnitt. Denna gång är ämnet skärmtid. Artisten och pappan Martin Stenmarck är gäst.

Är det skadligt att tillbringa för mycket tid framför skärmen? Och vad är egentligen ”för mycket”? Hur kommer det sig att vi reagerar starkare om våra barn spelar tv-spel än om hen spelar gitarr? Tvåbarnspappan Martin Stenmarck har haft mängder av skärmdiskussioner hemma och delar med sig av sina bästa tips. Och så får vi expertsvaret ”20” av forskaren Elza Dunkels.

Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som ständig bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Vad är Twitter?

Twitter_LogoTwitter är ett socialt nätverk där man kommunicerar genom inlägg som är maximalt 140 tecken. Det är gratis att använda tjänsten som bygger på att du följer de konton (personer, företag eller organisationer) som du tycker är intressanta. Det är fritt fram att följa vem du vill utan att be om lov (såvida inte kontot är skyddat, mer om det senare).

Twitter fungerar i realtid, vilket innebär att mottagaren kan se avsändarens inlägg precis när det skickats. Denna funktion gör Twitter väldigt lämpat för att informera och kommentera saker medan de sker. Det kan till exempel handla om en fotbollsmatch, ett politiskt val eller liknande.

Bild eller länk

Ett inlägg, kallat tweet, kan förutom vanlig text också innehålla länkar eller en bild. Det vanligaste är att skicka inlägg som alla kan läsa men det går också skicka meddelanden till enskilda Twitteranvändare. Det kallas direktmeddelande. Vill man ha full koll på vem som läser de inlägg man skriver kan man ställa in sitt konto på ”skyddade tweets”. Då måste man godkänna vem som kan se inläggen.

Genom att ”retweeta” vidarebefordrar man någon annans inlägg till sina egna följare. Det går att svara på tweets genom att lägga till ”@” före användarnamnet, till exempel @surfalugnt. Förutom ansändaren och mottagaren kan även de som följer både avsändaren och mottagaren se svaret.

Hashtags

Hashtags är vanliga på Twitter. Hashtags används oftast för att kategorisera ett inlägg. Till exempel används hashtaggen #melfest för tweets om Melodifestivalen. Genom att lägga till #melfest i sina inlägg om Melodifestivalen gör en Twitteranvändare sina inlägg i ämnet sökbara för andra. Den som vill läsa om Melodifestivalen kan då söka på #melfest och på så sätt få upp alla inlägg som handlar om Melodifestivalen.

Läs också:
Vad är Pokémon Go?
Vad är Periscope?
Vad är Kik?
Vad är Snapchat?
Vad är Pinterest?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

En av fyra föräldrar glömmer nätpratet

maj 23, 2017

Internet har kommit att utgöra en betydande del av barn och ungas vardag. Idag ägnar 62 % av alla 13–16-åringar mer än tre timmar om dagen åt internet, en siffra som drygt fördubblats sedan 2010. Samtidigt anger var fjärde ungdom i samma åldersgrupp att deras föräldrar aldrig pratar med dem om internet. Det visar Statens medieråds senaste rapport, Ungar & Medier 2017.

Att internetanvändningen ökar är inte förvånande. Fler smartphones och lägre kostnader för mobildata gör att internet inte längre utgör en begränsad del av fritiden, utan snarare en självklar och integrerad del av barn och ungas vardag. Numera bär de flesta ungdomar, precis som vi vuxna, runt på all världens information, musik och underhållning i fickan.

– De nya siffrorna bekräftar mycket av det vi redan vet, nämligen att internet har kommit att bli en viktig och integrerad del i våra barn och ungdomars liv som bidrar till allt i ifrån kunskap och utveckling till underhållning och social gemenskap, menar Kristina Axén Olin, ordförande för nätverket Surfa Lugnt som arbetar för att öka vuxnas kunskaper om barn och ungas vardag på nätet.

När det kommer till föräldrarna visar undersökningen att de flesta är positiva till sina barns internetanvändning samtidigt som många är oroliga över att barnen ska utsättas för mobbning och hot eller kontaktas av vuxna i ett sexuellt syfte. Trots det är de vuxna dåliga på att prata med barnen om vad de gör på nätet. Till exempel anger 46 % av 13–16-åringarna att deras föräldrar aldrig eller sällan pratar med dem om internet.

– Att vuxna inte är bättre på att prata med barn och unga om deras nätnärvaro tyder på att det fortfarande finns en stor oförståelse och okunskap kring vilken betydelse internet har i ungas vardag. Här måste vi vuxna bli bättre på att ta del av vad som händer i våra barns liv på nätet och att se till att alltid finnas där om något allvarligt skulle inträffa, fortsätter Kristina Axén Olin.

Trots mycket uppmärksamhet kring internets hårda baksidor i form av mobbing, hot och kränkningar visar den nya undersökningen att de allra flesta barn och unga aldrig utsatts. 90 % av barn och unga i åldern 9–12 anger att de aldrig utsatts för varken hot, elakheter eller mobbing på nätet och de flesta känner inte heller något som blivit utsatt.

Statens medieråds nya rapport Ungar & Medier 2017 hittar du här.

Tags: ,

Publicerat av Surfa Lugnt

”Var är debatten om åldersgräns på internet?”

maj 12, 2017

Surfa Lugnt har tillsammans med Fryshuset och Ungdomar.se skrivit en debattartikel om åldersgränser på nätet. 

Sverige måste nu införa åldersgräns på nätet efter att en ny EU-förordning har antagits. Men att kräva föräldrarnas tillstånd för ungas delaktighet i sociala medier löser inte de problem som finns på nätet.

Läs artikeln på Svenska Dagbladet.

aldersgrans-internet

 

Tags: , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Ny serie för lärare och vuxna om lagens gränser på nätet

maj 08, 2017

lagligt-olagligt-internet-420

I en serie korta videos informerar Statens medieråd tillsammans med juridikprofessorn Mårten Schultz om vad som är lagligt och olagligt i vår digital vardag. Serien vänder sig till pedagoger, föräldrar och andra vuxna.

Det kan vara svårt att veta var gränsen mellan lagligt och olagligt går på nätet. I tio korta videos försöker Statens mediaråd och Mårten Schultz reda ut begreppen. Många frågor berörs, till exempel hur man ska hantera elaka kommentarer i sociala medier, är det olagligt att kalla någon hora eller jävla pedofil? Och när är det skolans skyldighet att ingripa? Är det skillnad på vad som händer i skolkorridoren och det som sker på internet?

De tio filmerna finns på Statens medieråds webbplats och heter

  • Elakheter som lagbrott
  • Gränsen för elakheter
  • Stoppa bilder som sprids
  • Smygfilma – lagligt eller ej?
  • Prankad – mot din vilja?
  • Stoppa rykten på nätet
  • Mobbning utanför skolan
  • Avslöja en falsk nyhet
  • Reklam eller ej
  • Kontokapning på nätet

Serien finns också som ett podcastavsnitt.

 

Tags: ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Attacken i Stockholm – så hjälper du unga att hantera informationsspridningen på nätet

april 18, 2017

Den misstänkta terrorattacken i Stockholm i fredags eftermiddag satte hela Sverige i ett tillstånd av oro, chock och sorg. Inom ett fåtal minuter hade händelsen fått spridning på nätet både barn och vuxna nåddes av nyheten via sociala medier. För barn och unga kan det vara svårt att hantera, sålla och ställa sig kritisk till den information som sprids. Därför är det otroligt viktigt att som vuxen finnas där för barnen och prata med dem om det som har hänt, vilken information som sprids och hur man ska ställa sig till den.

Här kommer fem tips på hur du kan hjälpa barnen att tolka, hantera och sålla bland all information som sprids på nätet i tider av oro.

  1. Prata med barnen om vad som har hänt

Ta reda på vad de vet, om de är oroliga och vad de undrar över. Var noga med att vara konkret och behålla lugnet, det är viktigt att du inte överför din egen oro till barnen.

  1. Prata om källkritik och ryktesspridning i sociala medier

Prata om hur viktigt det är att vara källkritisk och inte vara med och delta i ryktesspridning. Uppmuntra barnen till att ta hjälp av vuxna i sin närhet för att bedöma den information de tar del av och avgöra om den är sann och hur de bör förhålla sig till den. Barnen måste också förstå att de inte ska fortsätta att sprida hemska och olämpliga bilder som florerar på nätet.

  1. Säg ifrån och sätt gränser

Barn ska inte besöka sidor med stötande eller grafiskt innehåll. Var tydlig med det och vilka sidor som det inte är okej att barnen besöker. Diskutera tillsammans med barnen varför det är viktigt. Var däremot beredd att prata med barnen om de ändå har sett något allvarligt. Och ser du någonting som strider mot policys eller regler, tveka inte att anmäla eller rapportera till lämplig instans.

  1. Var nyfiken och ställ frågor

Diskutera med barnen om vilka sidor på nätet de har varit inne på, vad de har sett och vad de tänker och undrar över. Uppmuntra till samtal, även kring känsliga och allvarliga frågor och de frågor du inte själv har svar på.

  1. Var en bra förebild

Tänk över ditt egna nätbeteende och hur du själv arbetar aktivt för att vara källkritisk. Som en närstående vuxen är den information du själv sprider till barn och unga kritisk och det är viktigt att du ser till att inte själv bidra till ryktesspridning och onödig oro.

Kom ihåg att alla barn reagerar olika och att de behöver olika typer av stöd och trygghet. Tänk också på att barn har tillgång till otroligt mycket information via internet och hör både vuxna och andra barns diskussioner; att inte prata om händelsen kan leda till att barn drar egna, felaktiga slutsatser. Försök att prata om händelsen med en hoppfull ton och berätta om alla fantastiska insatser som görs och hur ovanlig denna typ av händelser är i Sverige.

Tags: , , , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Com Hem ger föräldrar tips om barnens datorspelande

april 05, 2017

Surfa Lugnt-medlemmen Com Hem har släppt en rapport om barn och ungas datorspelande och ger råd för hur föräldrar ska förhålla sig till barnens gaming-aktiviteter.

Gaming-pojke_420

Nästan sju av tio barn i åldrarna 6–17 år spelar datorspel regelbundet, konstaterar Com Hem i sin rapport Com Hem-Kollen: Gaming, där man låtit Sifo ställa frågor till 1293 barnhushåll i Sverige. Varannan förälder i rapporten tycker att spelandet tar för mycket av barnens tid och sju av tio tycker att spelandet är dåligt för hälsan.

Måttligt=bra

Com Hem kommer dock med lugnande besked. Enligt undersökningen så ägnar sig de barn som spelar datorspel i måttlig mängd i högre grad åt någon form av spontan eller schemalagd idrott än de som inte spelar datorspel alls. Dessutom så visar rapporten att 88 procent av barnen som spelar måttligt trivs med livet, vilket kan jämföras med 78 procent för de barn som inte spelar alls.

Gräns vid 10 timmar/vecka

Att barn lägger relativt mycket tid på datorspelande behöver alltså inte vara dåligt men enligt rapporten finns en gräns vid 10 timmar per vecka. Mer tid än så och de negativa effekterna blir tydliga, till exempel att barnen upplever en sämre livskvalitet, bryr sig mindre om skolan och att det blir svårare att få kompisar.

Tips till föräldrar

Com Hem har följande tips till föräldrar med barn som spelar:

Engagera dig

Precis på samma sätt som föräldrar engagerar sig i barnens andra aktiviteter bör föräldrar engagera sig i vad barnen gör vid datorn eller läsplattan.

Utgå från fakta

Låt samtalen med barnen utgå ifrån fakta, och försök att undvika förutfattade meningar om datorspelande.

Sätt gränser

Gränser är bra. Enligt undersökningen är max 10 timmar i veckan en bra tumregel.

Prata om det

Är du osäker på vad som är rätt eller fel? Ta kontakt; med andra föräldrar eller vänner och bekanta och kolla vad deras uppfattning är.

Läs rapporten med mer fakta och tips till föräldrar.

Tags: , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

 
Information om kakor / cookies