Telenor ska ge första hjälpen till utsatta på internet

telenor-na%cc%88tfrid_420

Nu lanserar Surfa Lugnt-medlemmen Telenor en ny tjänst – Nätfrid. Tjänsten ska hjälpa personer att ta bort oönskat material på nätet genom en hjälplinje och digitala guider. Nätfrid är en del i företagets arbete med att öka tryggheten på nätet för barn och unga.

Tjänsten ska genom tips och guider hjälpa personer att skydda sig och få kontroll över sin tillvaro på nätet. Det kan handla om hjälp med hackade konton eller oönskat och kränkande innehåll som trakasserier, bilder, videoklipp och falska profiler. Om man inte har möjlighet att genom guiderna lösa sitt problem på egen hand kan man ringa Nätfrid för att få personlig hjälp. Tjänsten är gratis och tillgänglig för Telenors privatkunder.

– Nätfrid finns för att ingen ska behöva vara rädd när man är ute på internet. Det fungerar lite som första hjälpen för att ingen ska behöva utsättas för trakasserier eller se sina privata foton och personuppgifter publicerade på fel plats. Vi vill värna om våra kunders integritet. Det är också viktigt man känner till de rättigheter och skyldigheter som man har på internet och att man tänker sig för en extra gång, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vi har nått en period i internets livscykel där vi nu ibland vill få bort saker snarare än att ladda upp mer. Att få ett konto kapat eller hitta oönskat material på sig själv eller någon anhörig på internet är obehagligt, och det är många som inte vet hur man ska gå tillväga för att få bort det. Samma situation kan uppstå om man själv har laddat upp något man sedan ångrar. Det finns alltid en vilande oro i; kan det hända mig – och vad gör jag då? Nätfrid är en tjänst i tiden som jag tror kommer hjälpa människor, säger Surfa Lugnts ordförande Kristina Axén Olin.

Nätfrids tips för sociala medier

  • Ge aldrig ut ditt lösenord – upprätta gärna säkerhetstilltag (exempelvis tvåstegs-inloggning) på de nätsidor där detta är möjligt. På till exempel Facebook och e-mailkonton kan du göra detta.
  • Använd svåra lösenord. Lösenorden ska inte vara självklara, använd gärna en kombination av bokstäver, siffror och tecken.
  • Var försiktig med att ge ut för mycket information om dig själv. Exempelvis vart du bor, vilken skola/jobb du har, e-postadress eller bilder av dig. Om du önskar att dela denna information rekommenderas det att du begränsar din profil till enbart vänner och bekanta.
  • Lägg inte ut bilder på personer som inte har godkänt det. Detta kan vara en straffbar handling och du kan riskera att bli polisanmäld, få böter och i värsta fall bli straffad.
  • Använd internet med vett! Många arbetsgivare använder internet för att få upplysningar om dig.
  • Tänk dig för innan du laddar ner gratis filer och innehåll. Detta kan vara exempelvis filmer, musik, program och spel. Några av dessa filer kan innehålla virus och i vissa tillfällen kan de spionera och övervaka din aktivetet på internet.
  • Stäng av Cookies och tillåt inte hemsidor att spara ditt lösenord. Om du sparar ditt lösenord på till exempel Facebook och någon annan använder din dator, mobil eller läsplatta kan du bli utsatt och även riskera att oönskade personer finner personlig information om dig.

Läs om Nätfrid på Telenors webbplats.

Möt Ängla Eklund – vår nya juridikexpert

Surfa Lugnts experter svarar på dina frågor om internet och unga och nu har vi glädjen att välkomna en ny expert, Ängla Eklund, från Institutet för Juridik och Internet. 

angla-eklund_rekt

Vem är Ängla Eklund? 

– Jag är verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet. Utöver det är jag i slutet av mina juridikstudier vid Stockholms Universitet.

Vad är Institutet för juridik och internet?

– Institutet för Juridik och Internet är en politiskt oberoende ideell organisation som grundades av professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén i februari 2013. Vi arbetar mot internetrelaterade kränkningar. Arbetet sker genom opinionsbildning och utbildning samt erbjuder kostnadsfri rådgivning för att hjälpa individer som utsatts för kränkningar på internet. Verksamheten bedrivs för att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande ska vara normen – och att hjälpa de som redan utsatts för kränkningar.

Varför är du ny expert hos Surfa Lugnt?

– Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till att svara på frågor och reda ut frågetecken kring vilka lagar och regler som gäller på internet. Juridik är en viktig funktion i vårt samhälle och gäller lika mycket på internet som utanför. Jag önskar att jag med mina juridiska kunskaper ska kunna hjälpa till att sprida lite klarhet om detta.

Ängla har redan svarat på en fråga: Vilket ansvar har en vårdnadshavare för vad minderåriga publicerar på internet och olika sociala medier?

Ställ en fråga till experterna.

Barn vill prata mer i skolan om livet på nätet

Sju av tio mellan- och högstadieelever vill prata mer i skolan om livet på nätet. Majoriteten uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras nätvanor. Telenor och Surfa Lugnt lanserar därför nu Vuxenläxan, som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial där eleverna sätter sina föräldrar i skolbänken och testar vad de kan om barnens nätvanor. Syftet är att motverka nätmobbning och nätkränkningar.

Bild_8

Många mellan- och högstadieelever har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. Samtidigt uppger nästan en av fyra (23%) att deras lärare aldrig har frågat om deras liv eller vardag på nätet – till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Detta trots att skolan har ett ansvar att aktivt motverka nätkränkningar. Sju av tio elever (69%) vill att man ska prata mer om detta i skolan. Tre av fyra (75%) uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras liv på nätet. Det visar en undersökning som Telenor har gjort med hjälp av Novus med nära 1 200 10-15-åringar om livet på nätet.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar ”Vuxenläxan”
Telenor och Surfa Lugnt lanserar nu Vuxenläxan för årskurs 4-9 som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen skapar om sitt liv på nätet och sedan ger till sina föräldrar. Materialet är framtaget i samråd med lärare och elever och ska hjälpa skolor att uppfylla lagen om att förebygga nätmobbning och nätkränkningar.

– Jag känner ett stort ansvar för att motverka nätmobbning och få eleverna att reflektera över sitt beteende på nätet. Men för att det arbetet verkligen ska ge resultat krävs ett samarbete med föräldrarna. Jag testade Vuxenläxan i min klass och både eleverna och föräldrarna tyckte att det var ett roligt och innovativt sätt att prata om internet för att jämna ut kunskapsglappet, säger Christian Gerecht, högstadielärare på Bålbroskolan i Rimbo.

– Nätet är fantastiskt för de allra flesta barn, men det finns fallgropar. Lärare vi pratat med uppger att det är svårt att hantera mobbning och kränkningar som sker på nätet. Många väljer att helt enkelt förbjuda mobiler i skolan. Vi har jobbat med de här frågorna i många år tillsammans med Surfa Lugnt och tror inte att mobilförbud är en långsiktig lösning för att komma åt nätmobbning. En av nycklarna är istället att vuxna och barn pratar mer med varandra om livet på nätet, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vuxna som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser som barn ställs inför på internet. Vi hoppas att Vuxenläxan ska leda till fler samtal om nätet – både i klassrummen och hemma vid köksborden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

För mer information, kontakta:
Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40
Surfa Lugnt: Elin Andersson, projektledare: elin@surfalugnt.se, 070 217 33 94

Undersökningen visar:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • 17 procent anser att föräldrarna inte alls har koll på vad de gör på nätet. 58 procent anser att föräldrarna bara har koll till viss del.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.
  • Nästan sex av tio (58%) har pratat med någon på nätet som de aldrig har träffat IRL. Siffran är högre för killar och 13-15-åringar.
  • Var femte har lagt upp en bild på sig själv eller andra på nätet/ i sociala medier som de ångrar. Siffran är högre för tjejer och 13-15-åringar.
  • Bara sex procent av alla 10-15-åringar får använda sina mobiler i skolan hela tiden. 53 procent får använda dem men inte på lektionstid, och 40 procent har totalt mobilförbud i sina skolor.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 22 juni – 6 juli 2016 av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1193 intervjuer med barn i åldern 10-15 år genomförts. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om VuxenläxanVuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial framtaget av Telenor och Surfa Lugnt i samråd med lärare och elever. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen får skapa om sin vardag på nätet och sedan ge till sina föräldrar. Lektionsmaterialet består även av en film om vuxnas okunskap om barns liv på nätet, övningar och information om vad lagen säger är tillåtet att göra på nätet och inte. Vuxenläxan är en del av initiativet Nätprat och Telenors långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004. Läs mer på http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat-i-skolan/

Ladda ner vårt mest populära material!

surfa2

Förra året tog vi fram flera material på temat Nätrespekt. Vi ville (och vill fortfarande) att fler vuxna ska tala med barn och unga om nätet OCH att fler lärare och skolpersonal ska tala med och möta barn och unga kring deras vardag på nätet. 

Därför tog vi fram ett föreläsningsmaterial för vuxna till vuxna samt ett lektionsförslag för skolan. Vi kan glatt konstatera att materialen är väldigt populära – lektionsförslaget är till exempel det material som laddas ner mest från surfalugnt.se.

Har du inte laddat ner? Använda länkarna nedan.

Ett föreläsningsmaterial vuxna till vuxna:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Ett förslag till lektion och samtalsguide vuxna och unga:
Presentation (Powerpoint)
Talmanus (Pdf)

Surfa Lugnt tipsar om bilder och kompisar man träffat på nätet

Vår ordförande Kristina Axén Olin tipsar i Sveriges Radios Klartext om hur man bör hantera bilder på internet. Hon berättar också hur man kan gå tillväga om man ska träffa någon i verkliga livet som man lärt känna på nätet.

Besök programmets sida.

Vår expert ger unga nättips i Rapport

Igår (14 januari) sände SVT:s Rapport ett inslag om barn och unga som blir kontaktade av okända människor på internet. Vår expert Johnny Lindqvist intervjuades och gav tips.

Inslaget börjar cirka 9m10s in i sändningen. Se sändningen.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 09.27.37

 

Näthat – podcastavsnitt 5 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt

ungpanatetKuratorn Jonas Söderlund från Bris är gäst i detta avsnitt som handlar om näthat.

Det har gjorts många bra insatser mot näthat och mobbning av myndigheter, media och organisationer. Men vad kan vi föräldrar göra om vårt barn blir utsatt? Eller utsätter någon annan? Är internet vilda västern eller finns det lagar? Gäst i studion är Jonas Söderlund från BRIS. Tillsammans med forskaren Elza Dunkels och programledare Johnny Lindqvist diskuterar han om vad man kan göra som förälder.

Ung på nätet är en podcast – av Halebop i samarbete med Surfa Lugnt –  i fem avsnitt för föräldrar om ungas digitala liv. Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar nätpratsguide för vuxna

natpratFöräldrar tror att de vet vad barnen gör på nätet. Men det stämmer inte, visar en ny undersökning som operatören och Surfa Lugnt-medlemmen Telenor låtit ta fram.

Till exempel känner bara var tredje förälder till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online

För att hjälpa föräldrar startar därför Telenor och Surfa Lugnt kampanjen #nätprat som bland annat innehåller en konkret guide för hur du som förälder kan tala med ditt barn om nätet. Med hjälp av åldersanpassade ”nätpratskort” kan du enkelt börja samtalet. Läs mer om kampanjen och ta del av nätpratsguiden.

– Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga kring vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin, styrelseordförande för Surfa Lugnt.

Läs mer om undersökningen.

Podcastavsnitt 4 – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt: Skärmtid

ungpanatetUng på nätet, vår podcast – Halebop i samarbete med Surfa Lugnt-  för föräldrar om ungas digitala liv, finns nu i fyra avsnitt. Denna gång är ämnet skärmtid. Artisten och pappan Martin Stenmarck är gäst.

Är det skadligt att tillbringa för mycket tid framför skärmen? Och vad är egentligen ”för mycket”? Hur kommer det sig att vi reagerar starkare om våra barn spelar tv-spel än om hen spelar gitarr? Tvåbarnspappan Martin Stenmarck har haft mängder av skärmdiskussioner hemma och delar med sig av sina bästa tips. Och så får vi expertsvaret ”20” av forskaren Elza Dunkels.

Programledare är Johnny Lindqvist, expert på Surfa Lugnt,  med Elza Dunkels som ständig bisittare.

Gå till samlingssidan för alla avsnitt.

Lyssna via iTunes.

Vad är Twitter?

Twitter_LogoTwitter är ett socialt nätverk där man kommunicerar genom inlägg som är maximalt 140 tecken. Det är gratis att använda tjänsten som bygger på att du följer de konton (personer, företag eller organisationer) som du tycker är intressanta. Det är fritt fram att följa vem du vill utan att be om lov (såvida inte kontot är skyddat, mer om det senare).

Twitter fungerar i realtid, vilket innebär att mottagaren kan se avsändarens inlägg precis när det skickats. Denna funktion gör Twitter väldigt lämpat för att informera och kommentera saker medan de sker. Det kan till exempel handla om en fotbollsmatch, ett politiskt val eller liknande.

Bild eller länk

Ett inlägg, kallat tweet, kan förutom vanlig text också innehålla länkar eller en bild. Det vanligaste är att skicka inlägg som alla kan läsa men det går också skicka meddelanden till enskilda Twitteranvändare. Det kallas direktmeddelande. Vill man ha full koll på vem som läser de inlägg man skriver kan man ställa in sitt konto på ”skyddade tweets”. Då måste man godkänna vem som kan se inläggen.

Genom att ”retweeta” vidarebefordrar man någon annans inlägg till sina egna följare. Det går att svara på tweets genom att lägga till ”@” före användarnamnet, till exempel @surfalugnt. Förutom ansändaren och mottagaren kan även de som följer både avsändaren och mottagaren se svaret.

Hashtags

Hashtags är vanliga på Twitter. Hashtags används oftast för att kategorisera ett inlägg. Till exempel används hashtaggen #melfest för tweets om Melodifestivalen. Genom att lägga till #melfest i sina inlägg om Melodifestivalen gör en Twitteranvändare sina inlägg i ämnet sökbara för andra. Den som vill läsa om Melodifestivalen kan då söka på #melfest och på så sätt få upp alla inlägg som handlar om Melodifestivalen.

Läs också:
Vad är Pokémon Go?
Vad är Periscope?
Vad är Kik?
Vad är Snapchat?
Vad är Pinterest?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

Kan jag spåra någon på sociala medier som Facebook och Instagram?

mars 28, 2017

Om någon skriver elaka saker eller på annat sätt uppför sig illa i sociala medier som Snapchat, Instagram, Facebook, vilka möjligheter finns att ta reda på vem personen är?

privatdetektiv-420

Vi på Surfa Lugnt får ganska mycket frågor om spårning på internet och vi tänkte i denna artikel försöka besvara några av de saker som många undrar över.

Fråga: Vad ska jag göra om någon skriver kränkande saker om mig, hotar mig eller på annat sätt uppför sig illa?

Svar: Anmäl personen i appen/tjänsten. Alla sociala medier har anmälningsmöjligheter. Handlar det om allvarliga saker, gör en polisanmälan. Är du ett barn eller tonåring – prata gärna med någon vuxen som du har förtroende för så kan ni hjälpas åt att anmäla.

Fråga: Hur kan jag som vanlig användare ta reda på mer om en person som mobbat eller trakasserat mig på nätet?

Svar: Använd de uppgifter som personen har lämnat, till exempel namn, bild eller telefonnummer. Gör sökningar på Facebook, andra sociala medier, Hitta.se, bildsöktjänsten Tineye.com och andra tjänster för att ta reda på vem personen är. Ibland kan det vara svårt att hitta den andra personen, särskilt om den skrivit under falskt namn. Kom ihåg att alltid anmäla kontot. Tänk på: Att kontakta eller konfrontera personen kan göra saker än värre. Polisanmäl istället.

Fråga: Kan det sociala mediet (Snapchat, Facebook, Twitter etc.) spåra en användare?

Svar: Ja, dessa tjänster har teknisk information som användarnamn och IP-adresser till alla som använder tjänsten. Om någon till exempel använder tjänsten för mobbning kan tjänsten välja att stänga det aktuella kontot.

Kan Polisen spåra användare på sociala plattformar?

Svar: Ja, Polisen kan begära in vissa uppgifter från internetoperatörerna när man utreder ett brott. Polisen kan få så kallade abonnentuppgifter (de uppgifter man lämnat om sig själv när man tecknade avtalet) och kopplingen mellan IP-adress och abonnent. Vill Polisen få reda på innehåll i meddelanden som skickats måste det finnas domstolsbeslut.

När de gäller att få information från sociala medier så har svensk polis avtal med de flesta stora sociala medier som bland annat skickar IP-adresser till Polisen. Till exempel så ställde svensk polis under 2016 cirka 1000 frågor bara till Facebook.

Även här är kravet att om Polisen vill ha uppgifter om innehåll i meddelanden så måste det finnas domstolsbeslut. Finns det sociala mediet i ett annat land måste beslut från domstol i det landet finnas. Det innebär att det i praktiken är en komplicerad process.

Fråga: Jag vill samla bevis mot någon som uppför sig illa. Vad ska jag göra?

Svar: Spara så mycket information som du bara kan. Det är viktigt att i en eventuell domstolsprocess få hela bilden, helst från första kontakten med personen.

Ta gärna skärmdumpar men det är också oerhört viktigt att få med bakomliggande teknisk information. Om det till exempel handlar om ett e-postmeddelande, spara då hela mailet i mailprogrammet och inte bara en skärmdump. Mailet innehåller nämligen teknisk information om avsändaren som är viktig.

Kommer meddelandet på en webbsida kan det fungera att högerklicka och välja “spara som” för att spara hela webbsidan. Spara alltså så mycket information som möjligt.

Tags: , , , , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Lär dig om källkritik

mars 13, 2017

I dag 13 mars anordnar tidningen Metros Viralgranskaren ”Källkritikens dag”. Ett utmärkt initiativ tycker vi på Surfa Lugnt. I dagens samhälle är det superviktigt att fundera över vem som är avsändare av olika budskap. Därför publicerar vi här länkar till material där unga kan lära sig mer om källkritik.

elever_surfplattor_skola_420

Följ Källkritikens dag på Facebook.

Publicerat av Surfa Lugnt

Facebook erbjuder nya verktyg för självmordsprevention

mars 02, 2017

Sedan tidigare har Facebook flera hjälpfunktioner för att motverka självmord. Nu finns funktioner och resurser tillgängliga i livesändningar.

facebook-sjalvmordsprevention

Den som ser en livesändning av någon som verkar överväga självmord kan välja att själv kontakta personen för att hjälpa till och/eller anmäla sändningen till Facebook. Facebook erbjuder då assistans till den som försöker hjälpa sin vän genom att ge tips på hur man kan hjälpa till. Den som livesänder kommer också att se flera valmöjligheter på skärmen under sändningen, till exempel att man kontakta en vän, en hjälplinje eller få andra tips.

Läs mer på Facebooks säkerhetssida.

Tags: , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Nästan 400 lärare laddade ner skolmaterialet

februari 23, 2017

Materialet som Surfa Lugnt tillsammans med Helena Meyer på Fryshuset tog fram till skolan inför Safer Internet Day var uppskattat –  många lärare har använt eller kommer att använda materialet. Det visar en enkät som just avslutats.
– Det är verkligen roligt att så många vill tala om nätet med sina elever, säger Kristina Axén Olin, ordförande i Surfa Lugnt.

SID2017-screen

Enkäten gick ut till de 386 personer som registrerat sig för att ladda ner materialet. Av de som svarade på enkäten sade 39 procent att de hade använt underlaget på Safer Internet Day. Av de som inte använt det sade nästan 60 procent att de kommer att använda materialet senare. Drygt 6 av 10 lärare tyckte materialet var bra eller mycket bra.

– Lärarna gillade materialet och det känns bra eftersom det var första gången vi erbjuder ett hjälpmedel på detta sätt. Men vi fick också mycket bra feedback på hur det kan bli bättre och vi kommer att vidareutveckla materialet, säger Kristina Axén Olin.

Några av de förbättringsförslag vi fick var:

  • Tips på fler övningar
  • Mer specificerat efter åldrar
  • Använd mer bilder

Har du använt materialet och vill ge feedback? Kontakta oss på info@surfalugnt.se eller helena.meyer@fryshuset.se.

Tags: , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

Se föreläsningar från Safer Internet Day 2017

februari 08, 2017

På Safer Internet Day, 7 februari 2017, höll vi ett gratis seminarium där Elza Dunkels och Robin Backström, Lajks, höll föredrag. Här är kan du se de inspelade föredragen.

Tags: , , , ,

Publicerat av Surfa Lugnt

 
Information om kakor / cookies