Igår kväll hade Surfa Lugnt och Fryshuset bjudit in ett antal riksdagspolitiker till en förevisning av Fryshusets nätvandringar. Monica Green, IT-politisk talesperson för socialdemokraterna var där tillsammans med Carina Ohlsson (s) och Sven-Erik Bucht (s) som alla fick en god inblick i hur nätvandrarnas arbete går till och hur de skapar kontakt mellan unga och vuxna.

Verksamheten presenterades utmärkt av Helena Meyer som samordnar nätvandrarna och Jimi Hoang, nätvandrare, där Jimi berättade att han själv en gång i tiden hade kommit i kontakt med Fryshuset genom Lugna Gatan samt just deras nätvandrare.

– För mig var kontakten med nätvandrarna väldigt viktig i det stadiet och det fick mig att vilja engagera mig i Fryshusets verksamhet, berättade han.

Jimi lyfte fram att en sak som är väldigt bra med nätvandrarnas uppsökande och närvarande verksamhet på olika sajter, som Habbo och KP-webben eller på MSN, och det är att du kan ha en dialog direkt. Du behöver inte vänta på svar som annars är fallet via mejlfrågor, utan du har en riktig kontakt.

Syftet med kvällen var att visa politikerna hur barns och ungas digitala vardag ser ut och hur vuxna kan göra stor skillnad i ungas liv på nätet. Politikernätvandringen var en fördjupning av de två riksdagsseminarier som i höstas arrangerades av riksdagsledamot Monica Green och Surfa Lugnt på temat ”Barns och ungas digitala vardag – om hur barns och ungas digitala vardag ser ut och vilka behov av stöd som finns”.

– Det var en väldigt lärorik kväll, tyckte Monica Green och fick medhåll av sina riksdagskollegor.

Fryshusets nätvandrare finns sedan fem år tillbaka till hands för unga ute på nätet. Nätvandrarnas uppgift är att via chatt och mail stötta, peppa och agera som bollplank åt unga. Se mer www.natvandrarna.se

Datorspel är en av de mest populära medieformerna bland barn och unga, men inte lika vanligt bland föräldrar och andra vuxna. 92 % av alla 5–9-åringar och 67 % av alla 12–16-åringar spelar dator- eller tv-spel, medan 74 % av alla mammor och 52 % av alla pappor aldrig spelar vare sig dator- eller tv-spel. På seminariet den 7 februari kan en intresserad allmänhet uppdatera sina kunskaper och diskutera med experter!

Statens medieråd med den EU-stödda kampanjen Det unga internet, uppmärksammar datorspel i samband med Safer Internet Day 2012 (SID). Temat för SID i år är ”Connecting Generations” vilket tolkas i över 30 länder i hela Europa samt fler länder runt om i världen.

När och var:
Dag: tisdag 7 februari 2012
Tid: kl 14–17
Plats: Filmhusets foaje och Bio Victor
Adress: Borgvägen 1, Stockholm, T-bana Karlaplan
Anmälan: görs till Aki Nyman (aki.nyman@statensmedierad.se) senast 2 februari (deltagande är kostnadsfritt och alla intresserade är välkomna).

Läs mer om vad som står på programmet på Statens Medieråds hemsida!

Röstningen är öppen till och med 31 januari. Via omröstningen koras tre finalister och därefter utser en jury från Surfa Lugnt årets pristagare som förutom äran tilldelas 25 000 kronor.

Surfa Lugnt-Priset kommer att delas ut under Safer Internet Day den 7 februari.

Kursen ska ge en grundläggande kunskap om ungas och vuxnas erfarenheter av och attityder till sexuell exponering, sex mot ersättning och ungas användning av interaktiva medier.

Kursavgiften är subventionerad av Ungdomsstyrelsen via ett regeringsuppdrag från 2008 i syfte att förebygga och motverka att ungdomar blir sexuellt utnyttjade på nätet.

För mer information och anmälan, gå in här!

Ewa Thorslund

Surfa Lugnts medlemmar har nominerat nio initiativ där du kan rösta på ett av alternativen. Röstningen är öppen till och med 31 januari. Via omröstningen koras tre finalister och därefter utser en jury från Surfa Lugnt årets pristagare.

Priset kommer att delas ut i samband med Safer Internet Day den 7 februari i år.

Här kan du rösta!

Ewa Thorslund

I veckan var jag och föreläste på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens. Ämnet för min föreläsning var Unga och Nätet. Precis innan min föreläsning så hade det varit en föreläsning som handlade om kommuner och sociala medier. En del som var på min föreläsning hade även varit på den föregående så vi pratade lite över en kopp kaffe efteråt.

Det känns som att när man pratar om sociala medier och hur man som skola, kommun eller socialtjänst ska använda det för att kunna ha en bättre dialog med unga så fastnar man ofta på fel frågor. Eller inte fel frågor, men frågor som ibland tenderar att inte föra det hela framåt. Det är framför allt två ämnen som ofta hamnar som stoppklossar och det är Teknik och Juridik.

Tekniken för att det blir en teknisk diskussion om vilka förutsättningar det finns för att göra det vi vill eller det vi tror vi kan.

Juridiken för att ingen kan säga hur en skola, kommun eller social tjänst kan agera i sociala medier, för att lagstiftningen skrevs innan Internet. Trots att det finns en rekommendation kring detta så verkar det inte som nån kan ge ett rakt och bra svar på om ett inlägg på väggen på facebook är en offentlig handling om det sker i tex del i ett stödjande samtal.

Och så blir vi stående där. Nån kommun el skola har en modig jurist som tolkar det hela på ett sätt och ger klartecken. Nån annan kommun tolkar det helt annorlunda och får tummen ner.

Jag tror att en av orsakerna till att man oftast stannar på nån av dessa punkter är för att man helt enkelt inte frågat sig vad man ska göra på de sociala medierna. Och eftersom man inte vet det, så blir det svårt för en jurist att ge klara svar och det blir svårt att kunna ge ett rakt svar om de tekniska förutsättningarna.

När jag arbetar med skolor eller företag och ska hjälpa dem med deras närvaro på sociala medier så är första punkten alltid att göra klart för oss alla vad man ska där att göra. Som jag ser det så är sociala medier ett samtal(om vi förenklar det). Så första frågan att besvara  är: Vilken roll i det samtalet vill vi ha? När vi svarat på den frågan, så kan vi enkelt svara på vilka tekniska förutsättningar vi behöver, samt få en bättre överblick i vilka eventuella knepiga juridiska situationer vi kan hamna i.

Så vilken roll i samtalet vill du ha? Ska du lyssna, vara delaktig, vara en referens i samtalet, vara den som bjuder in till samtal, den som leder andra samtal, en som bara finns att prata med när och om man vill det?

För ett tag sen skrev jag 2 inlägg som handlade om hur man kan tänka kring en social IT-policy. Det är ytterligare en grundsten i det här arbetet, få en policy att luta sig tillbaka på, se till att alla är med på båten, för att sedan ta diskussionen kring vilken roll man ska ta i de sociala medierna. Alla ska kanske inte vara aktiva deltagare i det digitala samtalet. Och att komma fram till det kan vara lika banbrytande som att vara först ut med socialtjänst på facebook.

Mina 2 inlägg om Social IT-policy hittar du här: Del 1 och Del 2.

Vi har också talat om vikten av att föräldrar, lärare och andra viktiga vuxna inom t ex socialtjänst och polis engagerar sig för att vara mer närvarande på arenor där barn och unga vistas. Men, för att vara närvarande och dela både glädje och sorg så krävs det en ökad kunskap hos den s k vuxenvärlden kring hur ungas kommunikation faktiskt ser ut. Vad är det som lockar? Vad är det som skrämmer? Vad är det som gör att man kanske inte alltid ser vidden av att kommunicera allt till alla precis hela tiden?

Att som vuxen finnas på nätet och utgöra ett bra stöd i ungas medieutveckling och i sin interaktion med andra människor är en utmaning för hela samhället oavsett om man är förälder, lärare eller politiker. För, och nu är jag tjatig, internet i sig är inte farligt…. Det är valen vi människor gör, baserat på erfarenhet och kunskap, som avgör om vi utsätter oss för risker eller inte.

—EWA THORSLUND

Hej, hoppas ni har en trevlig söndag. Jag skulle vilja tipsa om en blogg som jag tycker mycket om. Bloggen handlar om Internet och skolan samt lite annat ,och sen då blir man som Star Wars fantast väldigt glad av hennes fina bilder.

Så har du en stund över så klicka gärna in, och lägg in den i RSS, flipboard eller hur du nu håller reda på allt.

Bloggen hittar du här.

Eller vänta nu, det kanske är så att jag verkligen kan få fram poängen med den om jag berättar den! För poängen är nämligen den gamla godingen: tänk så fort allt går. Och tänk så FORT allt går! För ca 3-4 år sen så introducerade Apple sin iPhone. Och efter det såg mobilmarknaden inte ut som förut. Alla som satt och utvecklade sina WAP-motorer kunde släcka lamporna och gå hem, för det fanns inget mer att hämta där. I och med att iPhone kom, så kom det som idag betecknas som ”smarta” telefoner. I och med utbredningen av smarta telefoner så flyttade internet in i mobilen. För oss på Surfa Lugnt, som ska arbeta med ungas nätvardag så gäller det att hänga med.

För vad som händer nu är att internet delas upp på en mängd olika enheter. Man borde istället för att mäta hur länge folk sitter framför datorn, mäta hur mycket skärmtid man har. Allt i vårt hem blir uppkopplat på nätet. I mitt förra inlägg så berättade jag om några som hade kopplat upp sina plantor till twitter. En liten tankevurpa när man läser varför de gjorde det experimentet.

Men om allt i framtiden kommer att bli uppkopplat till internet så kanske det kan bli lite lättare för oss vuxna att hänga med i vad barnen gör på nätet.  Man märker att antalet stora medlemssiter på internet blir färre och färre, alltså kommer vi på nåt sätt närmare och närmare varandra på nätet.

Tänkte lämna er med en liten film från Microsoft som handlar om ett uppkopplat samhälle. Man kan bli både skrämd och nyfiken av en sån här film. Själv blir jag mest nyfiken, och skulle verkligen vilja prova en del av sakerna som de visar.

Och ni som arbetar i skolan: tänk hur detta skulle kunna användas där! Skicka uppgifterna direkt hem till barnens matbord, eller samtala med föräldrarna direkt på kylskåpet.