Arkiv för ‘Uncategorized’ Kategorin

United Sisters: Vi måste stöda unga som är osäkra kring sin kropp

29 november 2016

Fryshusets Helena Meyer och Nikita Zeiloth, aktiva i United Sisters, skriver om kroppsosäkerhet hos unga kvinnor och om orimliga ideal som lyfts fram i sociala medier. Men också hur sociala medier kan ha positiv påverkan.

ungdomar_surfar_420

Kroppsosäkerhet gör högstadieelever osäkra att duscha i skolan

I en enkätundersökning gjord av Sveriges Radio svarade 3200 högstadieelever i Sverige på frågan om vad de känner inför skolduschen.

Hela 60 % svarar att de inte alltid duschar i skolan. Detta innebär att i en högstadieklass med 25 elever skippar 15 att duscha efter gymnastiken. Enligt de unga är det främst en kroppsosäkerhet och rädslan för att visa sig naken inför andra som är anledningen.

Många uppger också att det handlar om en otrygghet i duschen, en oro över att bli fotograferad och filmad. Sociala medier tycks därför ha en stor påverkan på varför många unga väljer att avstå från att duscha i skolan. Dels p.g.a. den bild som framställs av ”den perfekta kroppen” vilket i sin tur skapar en kroppsosäkerhet med önskan om att uppnå ett orimligt ideal. Men också rädslan av att synas i ett forum man själv inte valt att vara med i.

Vi på United Sisters möter många tjejer som påverkas av det ideal som framställs på sociala medier och som också känner en rädsla för att hamna på en bild de själva inte har valt.

– Killarna hundar efter ett ideal som inte finns. Jag kritiserar mig själv så mycket, jämför mig så mycket med andra.

 – Tankarna håller inte käften. Dom tar över mig. Det är som att två personer kämpar om att vinna kriget inom mig. Jag känner att jag inte duger.

Många unga tjejer har stora krav på sig själva. På hur de ska se ut och vara. De säger att de hatar Instagram-modellerna och det idealet som dominerar sociala medier men kämpar trots det ständigt för att se ut som dom.

Jag lägger aldrig upp en bild på min själv där jag ser naturligt ut. För jag tycker inte om sättet jag ser ut på. Jag lägger en massa filter på mig själv tills blir nöjd. Men får inte jag 30 likes inom 10 minuter så tar jag bort bilden, för då skäms jag. Och ju mer jag tittar på bilden av mig själv, desto fulare blir den. Desto fulare blir jag.

Är det så det ska vara? Är det såhär vi vill att våra unga ska påverkas och må? Det kan inte vara rimligt, det är inte rimligt.

Varje ung tjej där ute måste, istället för att matas om känslan om att de inte duger, istället matas med redskap om hur de kan lära sig att stärka sin självkänsla och tycka om den spegelbild de ser. För den personen vi ser när vi tittar på våra unga är inte samma person som de ser när de tittar sig själva i spegeln.

Vi som vuxna har ett ansvar. Ett ansvar att våga tala om det, våga lyssna och framförallt öppna våra ögon och se den värld unga idag ständigt möter på internet gällande ideal.

Det finns många bra sidor och Instagramkonton som istället peppar och bjuder på en kroppspositivsm.

United Sisters träffade en tjej i veckan som svarade på frågan om vad ideal var för henne. Hon svarade;

– Såsom andra vill att jag ska vara.

För oss är det citatet så talande och så starkt. ”Såsom andra vill att jag ska vara.”

Det är inte så det ska vara. Vi alla är vårt eget perfekta ideal. Vi måste hjälpa de unga att förstå det och visa dom att sociala medier även kan ha en positiv påverkan, att det faktiskt cirkulerar andra ideal på internet även om de kan vara svåra att se.

Vi vuxna måste också göra upp med våra egna ideal och kroppsnormer. Vilka bilder förmedlar vi vidare till unga? Vilken attityd har vi själva mot våra egna kroppar, eller mot andras kroppar i det offentliga rummet, kroppar som inte följer normer?

Banta inte, diskutera inte dieter och kroppsångest inför dina barn, eller andra barn och ungdomar i din närhet. Kommentera inte andras kroppsformer, funktionsvariationer, könsuttryck, utseende eller kläder i negativa termer, varken hemma eller på sociala medier. Prata om vikten av att få vara den man vill vara, och att få finnas precis som man är.

Några kroppspositiva konton att följa är:

@stinawollter
@varmkorvboggie
@jagaridealet
@beyondsizes
@fruskywalkerinthehouse
@apansattigranen
@iamproud

Helena Meyer – verksamhetsansvarig Fryshusets Nätvandrare

Nikita Zeiloth – projektledare och kommunikatör United Sisters, Fryshuset

Tags:

Mer internet i mobilen

18 november 2016

sociala-hander_bredd595

IIS årliga undersökning ”Svenskarna och internet” visar att vi använder internet alltmer i mobilen – nio timmar i veckan, vilket är en ökning med en timme per år. I snitt använder vi internet 24 timmar i veckan.

Unga använder storanvändare av internet. Tre av fyra 2-åringar (72 %) använder internet, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan förra året. Flickor använder sociala nätverk mer än pojkar, 56 respektive 42 procents daglig användning. Det är också de unga kvinnorna som oftast råkar illa ut på nätet. I åldern 14-16 år har 29 procent av flickorna råkat ut för mobbning jämfört med 16 procent av pojkarna.

Sociala medier fortsätter att vara populära och den dagliga användningen är 58 procent. Det är mer än en fördubbling på sex år; 2010 var den dagliga användningen 28 procent. IIS släppte statistiken om sociala medier lite före resten av rapporten och den kan du läsa här.

Undersökningen har också låtit deltagarna ranka informationskällor på en femgradig skala får internet för första gången högst medelvärde: 3,7. Detta kan jämföras med 3,5 för tv, 3,2 för dagstidningar och 3,1 för radio.

Läs Svenskarna och internet 2016.

Tags: ,

Nominera din kandidat till 2017 års Surfa Lugnt-pris

10 november 2016

surfa-lugnt-priset-2017_420

För sjätte året i rad ska Surfa Lugnt-priset delas ut till en organisation eller ett projekt som genom sitt initiativ inspirerar till kommunikation, engagemang och kunskapsutbyte mellan unga och vuxna på nätet. Fram till den 9 december kan du nominera din favorit och ge dem chansen att vinna 25 000 kronor.

Många vuxna upplever att det är svårt att hänga med i internets roll som social mötesplats vilket påverkar intresset och engagemanget för ungas vardag på nätet. Detta vill vi på Surfa Lugnt ändra på. Därför har vi instiftat Surfa Lugnt-priset som i år delas ut för sjätte året i rad till ett projekt eller organisation som genom internet främjar kommunikationen mellan unga och vuxna. Vinnaren erhåller en summa på 25 000 kr för att fortsätta utveckla sitt viktiga arbete.

Nomineringen till 2017 års Surfa Lugnt-pris är öppen fram till den 9 december surfalugnt.se. Därefter kommer Surfa Lugnt att göra ett urval bland bidragen. Den 12 december kommer de utvalda kandidaterna att presenteras på Surfa Lugnts hemsida och för en omröstning där alla kan vara med och rösta på sina favoriter. En jury kommer sedan att utse en vinnare av de tre bidrag som fått flest röster.

Om organisationen är stor eller liten, känd eller okänd spelar ingen roll – nominera den verksamhet som du tycker inspirerar till kommunikation, engagemang och kunskapsutbyte mellan unga och vuxna på nätet.

Tidigare vinnare av Surfa Lugnt-priset är Andreas Skog och UngHästen (2016), elevkåren vid Polhemskolan i Lund (2015), Tjejzonens Storasystrar på nätet (2014), Ängdala Skolor (2013), Fritidsgården Kulan (2012).

Vinnaren av Surfa Lugnt-priset presenteras under Safer Internet Day tisdagen den 7 februari 2017.

Nominera din kandidat till Surfa Lugnt-priset här!

Tags: ,

Ulric Jansson årets nätängel

04 november 2016

ulric-jansson

Ulric Jansson startade en Facebookgrupp för att stötta mobbade Gustav 7 år. I dag får Ulric priset Årets nätängel av Surfa Lugnt-medlemmen mySafety Försäkringar och Nyheter24.

För cirka ett år sedan läste Ulric på Facebook om en bekants barn, Gustav, som mobbades i skolan för att han klädde sig annorlunda och bröt normer. Ulric funderade på hur han kunde hjälpa till och kom fram till att han ville visa Gustav kärlek och få honom att känna att det är okej att vara annorlunda och sticka ut.

Han startade Facebookgruppen ”Vi som älskar Gustav” och gjorde en lapp med texten #ViÄlskarGustav som han lade ut på Facebook. Gruppen blev snart stor och tusentals människor gillade gruppen och lade upp hälsningar till Gustav. De som engagerade sig i gruppen hjälptes åt, med olika kompetenser, att hjälpa Gustav som i dag mår bättre och inte mobbas längre.

Gruppen heter i dag ”Gustavs riddare” och har 2600 medlemmar.

Så här lyder motiveringen till varför Ulric Jansson vinner priset:

Årets nätängel har visat att du kan förändra människors liv genom att göra det som är rätt – genom att stötta den som kämpar.

Pristagaren visar att kärlek, respekt och att våga säga ifrån kan få kändisar, politiker och tusentals andra att engagera sig, sprida nätkärlek och hylla det som är annorlunda – med andra ord exakt det som NoHate handlar om.  

Vad som började som ett stöd för en modig liten pojke har nu växt till en kärleksrörelse – som bara blir starkare för varje dag. 

För att ha skapat gruppen Gustavs Riddare, för att stått upp mot mobbing, och för kärlek – Årets nätängel 2016: Ulric Jansson.

Tags: ,

Telenor ska ge första hjälpen till utsatta på internet

03 november 2016

telenor-na%cc%88tfrid_420

Nu lanserar Surfa Lugnt-medlemmen Telenor en ny tjänst – Nätfrid. Tjänsten ska hjälpa personer att ta bort oönskat material på nätet genom en hjälplinje och digitala guider. Nätfrid är en del i företagets arbete med att öka tryggheten på nätet för barn och unga.

Tjänsten ska genom tips och guider hjälpa personer att skydda sig och få kontroll över sin tillvaro på nätet. Det kan handla om hjälp med hackade konton eller oönskat och kränkande innehåll som trakasserier, bilder, videoklipp och falska profiler. Om man inte har möjlighet att genom guiderna lösa sitt problem på egen hand kan man ringa Nätfrid för att få personlig hjälp. Tjänsten är gratis och tillgänglig för Telenors privatkunder.

– Nätfrid finns för att ingen ska behöva vara rädd när man är ute på internet. Det fungerar lite som första hjälpen för att ingen ska behöva utsättas för trakasserier eller se sina privata foton och personuppgifter publicerade på fel plats. Vi vill värna om våra kunders integritet. Det är också viktigt man känner till de rättigheter och skyldigheter som man har på internet och att man tänker sig för en extra gång, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vi har nått en period i internets livscykel där vi nu ibland vill få bort saker snarare än att ladda upp mer. Att få ett konto kapat eller hitta oönskat material på sig själv eller någon anhörig på internet är obehagligt, och det är många som inte vet hur man ska gå tillväga för att få bort det. Samma situation kan uppstå om man själv har laddat upp något man sedan ångrar. Det finns alltid en vilande oro i; kan det hända mig – och vad gör jag då? Nätfrid är en tjänst i tiden som jag tror kommer hjälpa människor, säger Surfa Lugnts ordförande Kristina Axén Olin.

Nätfrids tips för sociala medier

  • Ge aldrig ut ditt lösenord – upprätta gärna säkerhetstilltag (exempelvis tvåstegs-inloggning) på de nätsidor där detta är möjligt. På till exempel Facebook och e-mailkonton kan du göra detta.
  • Använd svåra lösenord. Lösenorden ska inte vara självklara, använd gärna en kombination av bokstäver, siffror och tecken.
  • Var försiktig med att ge ut för mycket information om dig själv. Exempelvis vart du bor, vilken skola/jobb du har, e-postadress eller bilder av dig. Om du önskar att dela denna information rekommenderas det att du begränsar din profil till enbart vänner och bekanta.
  • Lägg inte ut bilder på personer som inte har godkänt det. Detta kan vara en straffbar handling och du kan riskera att bli polisanmäld, få böter och i värsta fall bli straffad.
  • Använd internet med vett! Många arbetsgivare använder internet för att få upplysningar om dig.
  • Tänk dig för innan du laddar ner gratis filer och innehåll. Detta kan vara exempelvis filmer, musik, program och spel. Några av dessa filer kan innehålla virus och i vissa tillfällen kan de spionera och övervaka din aktivetet på internet.
  • Stäng av Cookies och tillåt inte hemsidor att spara ditt lösenord. Om du sparar ditt lösenord på till exempel Facebook och någon annan använder din dator, mobil eller läsplatta kan du bli utsatt och även riskera att oönskade personer finner personlig information om dig.

Läs om Nätfrid på Telenors webbplats.

Tags: ,

Unga kvinnor använder sociala medier mest

24 oktober 2016

soi2016_sociala_medierFler och fler använder sociala medier. Det visar nya siffror från IIS. 77 procent av internetanvändarna använder sociala nätverk och 58 procent gör det dagligen, vilket är en ökning med en respektive fem procentenheter från 2015. De största användarna är unga kvinnor 16-25 år som är använder sociala medier cirka 12 timmar per vecka.

I undersökningen, som omfattar cirka 3000 personer i åldern 11 år och uppåt, står också att läsa att Facebook fortfarande är det medium som flest använder (71%) med Instagram på andra plats (44%). Facebook minskar dock bland ungdomar under 16 år. 30 procent av 11-13 åringarna använder Facebook 2016 mot 49 procent två år tidigare.

Bland de allra yngsta (12-15 år) är istället Instagram (84% av gruppen använder) och Snapchat (83%) de populäraste sociala medierna. Snapchat är det sociala nätverk som ökat mest, från 21 till 25 procent av de tillfrågade i alla åldrar.

Nytt i rapporten är statistik om Kik. 10 procent av alla internetanvändare använder någon gång Kik och 3 procent gör det dagligen. Allra populärast är tjänsten bland de yngsta. I åldern 12-15 år är det 59 procent som använder Kik och 23 procent som gör det dagligen. I åldern 16-25 år är det 19 procent som använder Kik, 6 procent dagligen.

De som använder sociala nätverk (alla åldrar) ägnar i snitt en timme om dagen åt det. Bland unga är användningen högre. I åldersgruppen 16-25 år använder kvinnor sociala medier 12,1h/vecka och män 9,7h/vecka. Många använder sociala medier via mobilen; 68 procent av alla internetanvändare besöker någon gång sociala nätverk i mobilen och 52 procent som gör det dagligen.

Läs siffrorna från IIS.

Tags: , , , , ,

Möt Ängla Eklund – vår nya juridikexpert

26 september 2016

Surfa Lugnts experter svarar på dina frågor om internet och unga och nu har vi glädjen att välkomna en ny expert, Ängla Eklund, från Institutet för Juridik och Internet. 

angla-eklund_rekt

Vem är Ängla Eklund? 

– Jag är verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet. Utöver det är jag i slutet av mina juridikstudier vid Stockholms Universitet.

Vad är Institutet för juridik och internet?

– Institutet för Juridik och Internet är en politiskt oberoende ideell organisation som grundades av professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén i februari 2013. Vi arbetar mot internetrelaterade kränkningar. Arbetet sker genom opinionsbildning och utbildning samt erbjuder kostnadsfri rådgivning för att hjälpa individer som utsatts för kränkningar på internet. Verksamheten bedrivs för att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande ska vara normen – och att hjälpa de som redan utsatts för kränkningar.

Varför är du ny expert hos Surfa Lugnt?

– Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till att svara på frågor och reda ut frågetecken kring vilka lagar och regler som gäller på internet. Juridik är en viktig funktion i vårt samhälle och gäller lika mycket på internet som utanför. Jag önskar att jag med mina juridiska kunskaper ska kunna hjälpa till att sprida lite klarhet om detta.

Ängla har redan svarat på en fråga: Vilket ansvar har en vårdnadshavare för vad minderåriga publicerar på internet och olika sociala medier?

Ställ en fråga till experterna.

Tags: , ,

Surfa Lugnts råd & tips om unga och internet på 13 språk

20 september 2016

sociala-hander_bredd595

Jobbar du som lärare på en skola där vissa föräldrar inte talar svenska? Inga problem – Surfa Lugnts råd & tips till vuxna som vill bli mer delaktiga i barn och ungas vardag på nätet, finns på 13 språk.

 Vi på Surfa Lugnt vill att vuxna och barn ska prata mer med varandra om livet på nätet. Därför har vi tagit fram våra Åtta råd och tips för vuxna som hjälper dig som förälder eller lärare att bli mer delaktig i vad unga gör på nätet.

Många vuxna upplever att det är svårt hänga med i internets roll som social mötesplats. Detta påverkar intresset och engagemanget för ungas vardag på nätet. Har du dessutom svårt med det svenska språket kan det bli ett extra hinder. Därför har vi, förutom på svenska, tagit fram våra råd och rekommendationer på arabiska, engelska, finska, nordkurdiska, sydkurdiska, persiska, polska, romani, somaliska och spanska.

– Vi vuxna måste börja tala med våra barn och unga och fråga hur det var på nätet idag, precis som vi frågar hur det gick i skolan eller på fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin som är ordförande i Surfa Lugnt. Vi behöver inte vara lika duktiga som de unga och inte heller förstå allt, men om vi ska bidra till att skapa en tryggare nätvardag måste vi börja prata om nätet, både hemma och i skolan.

Ladda ner våra Råd & tips på valfritt språk.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Barn vill prata mer i skolan om livet på nätet

07 september 2016

Sju av tio mellan- och högstadieelever vill prata mer i skolan om livet på nätet. Majoriteten uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras nätvanor. Telenor och Surfa Lugnt lanserar därför nu Vuxenläxan, som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial där eleverna sätter sina föräldrar i skolbänken och testar vad de kan om barnens nätvanor. Syftet är att motverka nätmobbning och nätkränkningar.

Bild_8

Många mellan- och högstadieelever har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet det senaste året. Samtidigt uppger nästan en av fyra (23%) att deras lärare aldrig har frågat om deras liv eller vardag på nätet – till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter. Detta trots att skolan har ett ansvar att aktivt motverka nätkränkningar. Sju av tio elever (69%) vill att man ska prata mer om detta i skolan. Tre av fyra (75%) uppger också att deras föräldrar bara till viss del eller inte alls har koll på deras liv på nätet. Det visar en undersökning som Telenor har gjort med hjälp av Novus med nära 1 200 10-15-åringar om livet på nätet.

Telenor och Surfa Lugnt lanserar ”Vuxenläxan”
Telenor och Surfa Lugnt lanserar nu Vuxenläxan för årskurs 4-9 som en del av sitt initiativ Nätprat. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen skapar om sitt liv på nätet och sedan ger till sina föräldrar. Materialet är framtaget i samråd med lärare och elever och ska hjälpa skolor att uppfylla lagen om att förebygga nätmobbning och nätkränkningar.

– Jag känner ett stort ansvar för att motverka nätmobbning och få eleverna att reflektera över sitt beteende på nätet. Men för att det arbetet verkligen ska ge resultat krävs ett samarbete med föräldrarna. Jag testade Vuxenläxan i min klass och både eleverna och föräldrarna tyckte att det var ett roligt och innovativt sätt att prata om internet för att jämna ut kunskapsglappet, säger Christian Gerecht, högstadielärare på Bålbroskolan i Rimbo.

– Nätet är fantastiskt för de allra flesta barn, men det finns fallgropar. Lärare vi pratat med uppger att det är svårt att hantera mobbning och kränkningar som sker på nätet. Många väljer att helt enkelt förbjuda mobiler i skolan. Vi har jobbat med de här frågorna i många år tillsammans med Surfa Lugnt och tror inte att mobilförbud är en långsiktig lösning för att komma åt nätmobbning. En av nycklarna är istället att vuxna och barn pratar mer med varandra om livet på nätet, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet på Telenor.

– Vuxna som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser som barn ställs inför på internet. Vi hoppas att Vuxenläxan ska leda till fler samtal om nätet – både i klassrummen och hemma vid köksborden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

För mer information, kontakta:
Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40
Surfa Lugnt: Elin Andersson, projektledare: elin@surfalugnt.se, 070 217 33 94

Undersökningen visar:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • 17 procent anser att föräldrarna inte alls har koll på vad de gör på nätet. 58 procent anser att föräldrarna bara har koll till viss del.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.
  • Nästan sex av tio (58%) har pratat med någon på nätet som de aldrig har träffat IRL. Siffran är högre för killar och 13-15-åringar.
  • Var femte har lagt upp en bild på sig själv eller andra på nätet/ i sociala medier som de ångrar. Siffran är högre för tjejer och 13-15-åringar.
  • Bara sex procent av alla 10-15-åringar får använda sina mobiler i skolan hela tiden. 53 procent får använda dem men inte på lektionstid, och 40 procent har totalt mobilförbud i sina skolor.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 22 juni – 6 juli 2016 av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1193 intervjuer med barn i åldern 10-15 år genomförts. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om VuxenläxanVuxenläxan är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial framtaget av Telenor och Surfa Lugnt i samråd med lärare och elever. Vuxenläxan består av två lektioner och en läxa i form av ett digitalt quiz som barnen får skapa om sin vardag på nätet och sedan ge till sina föräldrar. Lektionsmaterialet består även av en film om vuxnas okunskap om barns liv på nätet, övningar och information om vad lagen säger är tillåtet att göra på nätet och inte. Vuxenläxan är en del av initiativet Nätprat och Telenors långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004. Läs mer på http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat-i-skolan/

Tags: ,

Vad är Pokémon Go?

11 augusti 2016

Pokémon Go är mobilspel (app) från Nintendo (och Niantic) som går ut på att samla, utveckla och strida med Pokémons, en slags fantasifigurer. Spelet finns för både iPhone och Android och spelas av såväl barn som vuxna.

Pokemon-Go_liSpelet bygger på att spelaren går utomhus (att cykla eller köra bil avråder man ifrån) och genomför spelets olika moment. Spelaren ser sig själv på en karta, som bygger på verkliga förhållanden, och kan på den se Pokéstops och Gym som hen kan gå till.

Pokéstops

Av de platser man kan se på kartan är Pokéstops de vanligaste. Här kan spelaren få olika saker som hjälper till i spelet, till exempel bollar för att fånga Pokémonfigurer med, eller Pokémonägg som kläcks efter att spelaren har gått ett antal kilometer.

Fånga Pokémons

När spelaren rör sig utomhus kan plötsligt Pokémons dyka upp. Då gäller det att fånga dem genom att kasta en särskild sorts bollar mot dem. Lyckas man så hamnar figuren i bollen.

Spelaren kan sedan utveckla sina Pokémons och göra dem starkare.

Gym

Det är här man strider mot andra Pokémons. Spelaren måste välja något av tre lag att vara med i (Valor (röd), Mystic (blå) och Instinct (gul)). Strider man i ett Gym som tillhör något av motståndarlagen så är syftet att sänka gymmets prestigenivå och ta över gymmet så att det hamnar i det egna lagets ägo. Strider man i ett gym som redan tillhör det egna laget handlar det om att öka den egna erfarenheten.

Bra sätt att umgås

Vi på Surfa Lugnt jobbar ständigt för att bejaka det positiva på internet och få vuxna att delta i ungas digitala liv. Pokémon Go är ett utmärkt sätt att göra detta. Spelet är designat för att få unga att lämna soffan och ut och röra sig och det bör ju uppmuntras! :-)

(Undertecknad brukar passa på att kombinera hundpromenader med Pokémon Go-spel med sonen. Det verkar alla parter uppskatta.)

Tänk på!

Det är lätt att barn som spelar glömmer sin omgivning (vägar, bilar, cyklar osv). Det kan därför vara klokt att i förväg bestämma med barnet var man får spela, till exempel i parker eller andra områden som inte är trafikerade. Låt inte heller barnet cykla och spela samtidigt.

Spelet innehåller i dagsläget inga funktioner för spelarna att chatta med varandra. Det finns dock appar från andra tillverkare för detta syfte att ladda ner.

Rädda Barnen har också några tips gällande spelet:

– Följ inte med en vuxen eller ett äldre barn som du inte känner när du spelar.
– Stanna inte vid ”Pokestops” om de är på en plats som ligger avskild eller känns otrygg.
– Berätta alltid för en vuxen om du ser eller är med om något som inte känns bra

Ha det så kul!

Jesper Hultqvist
ansvarig för webb och sociala medier på Surfa Lugnt

Läs också:
Vad är Periscope?
Vad är Kik?
Vad är Snapchat?
Vad är Pinterest?
Vad är Twitter?
Vad är Facebook?
Vad är Instagram?
Vad är internet meme?

Tags:

 
Information om kakor / cookies