Arkiv för ‘Uncategorized’ Kategorin

Idag kan man läsa att en ung flicka tagit livet av sig och att orsaken bakom detta kan vara att hon blivit utsatt för kränkningar på nätet. Innan vi vet vad som har hänt ska vi alla vara försiktiga med hur vi pratar om detta. Vad som är klart är dock att en ung människa inte finns bland oss längre.

Ingen skall behöva utstå sådana kränkningar att hen ens funderar på att ta livet av sig. Ingen ska behöva känna sig rädd att gå till skolan eller känna sig nervös för att logga in på nätet. Ett helt samhälle är i chock och sorg. En familjs liv är slaget i spillror.

Jag vill inte alls spekulera i eventuell skuld. Men jag vill att vi alla som arbetar med barn och unga tar detta som en väckarklocka, att det är oerhört viktigt att vi aldrig glömmer bort Internet i vårt förebyggande arbete. Att vi aldrig glömmer bort att kartlägga hur unga har det på nätet för att på bästa sätt finnas där som närvarande vuxen. Vi har ett vuxenansvar att se till att unga har ett tryggt och säkert liv. (Och här skriver man oftast att det gäller både på nätet och utanför, men i ungas liv är de både en och samma. Därför måste vår strategi vara att inte dela upp det. Utan möta unga i deras vardag.)

Det är viktigt att  organisationen i tex skolan hänger med och kan utvecklas i takt med tekniken, men även att juridiken kan följa med. Det är ofta jag möte på ex socialtjänst el fältare som inte får vara på digitala arenor för att möte unga.

Och om det skulle vara sant att skolan visste om mobbningen, men inte agerade så är det skandal. Och det är då tyvärr inte första gången som vi får höra historier om att vuxna visste om utsatthet men inte gjorde nåt, och att man såg utsattheten utanför nätet, men inte hade kunskap, tid, intresse för att även kunna se den online.

En annan viktig aspekt i detta är att alla vi som arbetar med unga och nätet gör vårt allra yttersta för att presentera en så sann och riktig bild av hur ungas liv på nätet ser ut. Så att vuxna i ungas närhet kan basera sina insatser på fakta, och inte på antaganden eller skräckhistorier som är till för att driva sina egna frågor, eller sälja fler föreläsningar och utbildningar.

Vi har alla ett ansvar för att lägga en bra grund för ungas liv. Oavsett om det livet sker framför skärmen, på bussen eller i skolan.  Vi på Surfa Lugnt tänker nu jobba ännu hårdare för att få ut mer information om unga och Internet så att skolor och föräldrar får mer mer kundkap, så att vi inte ska behöva läsa om sånt här igen.

Vi har ett stort ansvar. Vi är vuxna. Vi är dom som ska leda unga vidare i deras liv. Vi är inte dom som ska skrämmas och vilseleda. Eller blunda och titta bort.

Jag vill starta den förändringen nu. Är du med?

I förra veckan kom filmen ”Facerape” upp på Svt15, Sveriges Televisions ungdomssatsning. Unga får själva skicka in vilka problem och frågeställningar som redaktionen skall ta upp och göra filmer av. När filmen sedan är klar så får SVT15´s panel och ev inkallad expert kommentera filmen och den problematik som presenteras.

Förra veckan var problemet ett sk ”facerape”. Det vill säga när man kapar nån annans Facebook-konto,  skriver nåt i statusraden, eller  tex postar en bild utan den att  personen vet om det.

Jag tycker personligen  inte att man ska använda ordet facerape, då det är ett onödigt hårt ord som anspelar på andra saker än vad det faktiskt handlar om. Man kan istället säga ”att kapa någons facebook-konto” för att det är precis vad det är.

Men filmen heter det den heter, och i anslutning till filmen finns olika kommentarer från både unga och från vuxna. På siten finns massor med andra filmer som är tillgängliga för att streamas över nätet. Så kolla in sidan, så kanske du hittar en bra film som kan skapa en bra dialog i klassrummet.

Filmen ”facerape” med kommentarer kan du se här

Mobilmässan i Barcelona genomfördes i förra veckan och nyheterna flödade. Många vuxna vill säkert köpa sig en ny mobil och passar då på att ge sin gamla till sina barn, vilket kan vara en förklaring till att användning av smartphones kryper allt längre ner i åldrarna. Det är inte bara ett verktyg för att barnen  ska kunna hålla kontakten med oss föräldrar och kommunicera med sina vänner. Den är mycket mer central i deras liv än så. Den används i mina tre söners fall framförallt som spelkonsol och i betydligt mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg för att hålla reda på skolscheman, tiden, läxor med mera.

Från Norton Cybercrime report 2013 vet vi också att två av tre svenskar använder en mobil enhet för att koppla upp sig på nätet, samtidigt som nätbrotten sprids allt mer till mobila enheter och sociala medier. Trots det är två av tre mobilanvändare inte skyddade av någon säkerhetslösning.

Som mamma till tre söner vet jag dock att det största hotet ibland framförallt ligger i stulna eller borttappade mobiltelefoner. Ett tag var en av sönernas mobil borta i flera veckor. Till slut hittade vi den urladdad mellan madrasserna i sängen när det var dags att bädda om. Det hade helt klart varit bra att ha haft en lokaliseringsapp installerad eller alltid ha för vana att lägga mobilen på laddning varje kväll på ett centralt ställe i huset. Dels för bra nattsömn, dels för att veta var den är. En annan gång hittade vi den aldrig och då hade det varit bra om vi haft backup på alla kontakter, så vi slapp lägga in allt från början. Det hade också varit skönt att ha haft backup på bilderna och en funktion för att låsa mobilen via sms funktion, för att förhindra att någon kom åt mailen och FB kontot som han hade tillgång till från sin mobil.

Det är inte bara frågan om säkerhet, trygghet och frustration när vi inte kan få tag på varandra. Det kan även bli en mycket kostsam historia när appar laddas ner, köp görs i spel och mobiltelefonen tappas bort. Även om våra barn idag är otroligt duktiga på tekniken anser jag att vi vuxna har ett ansvar att hjälpa barn och unga att använda mobilen och skydda sin information.

Med tanke på att jag jobbar på ett nätsäkerhetsföretag och känner till hoten och många av de tekniska lösningarna man kan sätta in, borde jag förstås inte ha så många misstag att dela med mig av. Ett typiskt exempel av skomakarns barn? Hur som, hoppas jag att i bästa fall kunna bidra till att några lär sig av mina misstag.

Här även några generella mobiltips från Norton by Symantec som du kan diskutera med dina barn:

1. Ange ett lösenord på mobilen för att låsa knappsatsen och skärmen när den inte ansvänds
2. Ange ditt hemnummer på baksidan av telefonen så att den som ev hittar den kan kontakta dig
3. Lägg upp SOS och dina kontaktuppgifter i telefonen och visa ditt barn hur man snabbt kommer åt dessa när nödsituation uppstår
4. Installera och aktivera en funktion för att lokalise/låsa och radera innehållet på mobilen
5. Installera ett säkerhetsprogram med funktioner som exempelvis lokalisering, backup, anti-malware och sms blockering
6. Stäng av geo-taggning på de tjänster och appar där det inte behövs, och ha den enbart för att lokalisera själva telefonen när du tappat bort den eller tror den är stulen.
7. Undersök och gå igenom den mobilpolicy som ditt barns skola har
8. Se till att mobilen laddas på ett centralt ställe hemma
9. Sätt tillsammans upp regler för att ladda ner, köpa appar och spel
10. Prata om nätmobbning och vilken roll en oskyddad mobiltelefon kan spela i det sammanhanget

Efter att uppdrag granskning på ett mycket drabbande och effektivt sätt visat hur (framförallt) kvinnor blir utsatta för sexistiska och hatiska kommentarer när de säger vad de tycker eller bara utför sitt yrke så har debatten kring näthatet tagit fart.

Till Surfa Lugnt kommer frågorna från vuxna som är oroliga för ungas inblandning och utsatthet när det gäller näthat. När jag varit på skolor och föreläst så kommer frågorna direkt om näthatet. Men jag märker att frågorna och oron egentligen handlar om nätmobbning, bara att den intensiva debatten gjort att vi bytt ord för vad vi menar. (Lite som att man nu hellre pratar om unga och sociala medier än unga och Internet. Trots att det egentligen är samma sak man menar.)

För att göra det hela lite tydligare så tänkte jag försöka mig på att definiera näthat och nätmobbning. Kom gärna med era tankar om detta, så kan vi tillsammans komma fram till bra och tydliga definitioner som gör att vi är många som agerar och reagerar utifrån samma grund. Så man kan säga att de definitioner jag nu skriver är ett första utkast, som jag mer än gärna skriver om för att de ska bli så bra som möjligt.

Näthat: Kränkningar och/eller hot mot din person från personer du ej känner, eller har i din närhet. Kränkningarna och hoten startas ofta av ett publikt framförande/blogginlägg/kommentar. Tar sig sällan uttryck utanför nätet.

Nätmobbning: Kränkningar och/eller hot mot din person av personer som du känner eller har i din närhet. Kränkningarna och hoten sker upprepade gånger och har i de allra flesta fall skett även utan för Internet.

Så att ha människor som går i ens skola som upprepade gånger skriver kränkande saker till en på Internet är inte Näthat, utan snarare nätmobbning. Då de förmodligen finns en koppling till situationen i skolan, och lösningen kräver en samlad insats både från skolan och föräldrarna för att komma åt de upprepade kränkningarna.

Men om man däremot skriver ett blogginlägg som folk man inte känner reagerar starkt på och skriver mängder av kränkande kommentarer är då (enligt min definition) inte nätmobbning utan näthat. Och har (förmodligen) inte en koppling till situationen i skolan, och behöver andra åtgärder för att lösas än de som används för att lösa en mobbningssituation.

Varför det viktigt att definiera detta? Jo för att de olika problemen kräver olika infallsvinklar och olika lösningar. Vilket gör att man kanske sätter in fel åtgärder som kan förvärra eller förlänga utsattheten. För att så effektivt som möjligt komma fram till fungerande lösningar så är det sista vi behöver begreppsförvirring.

Ser man till den offentliga debatten om näthat så verkar det dessutom som att det är fler vuxna som utsätter och blir utsatta för det. Vilket inte primärt gör näthatet till ett problem kopplat till Unga och Internet. I alla fall inte på kort sikt, men på lång sikt behöver vi hitta fungerande förebyggande och akuta strategier för både näthat och nätmobbning riktat mot unga.

För som man säger: ”Barn gör inte som vi säger, utan som vi gör.”

Jenny Jalveius, kurator, Elsy Andersson, rektor och Susanne Berquist, bibliotekarie på Ängdala Skolor tar emot Surfa Lugnt-priset 2013 för Ängdala Online. 

Sveriges bästa nätsatsning för unga och vuxna utsedd:

Efter en omröstningsfas och juryval har Ängdala Skolors projekt Ängdala Online utsetts till Sveriges bästa nätsatsning för att unga och vuxna ska mötas kring internet. Såväl elever, skolpersonal och föräldrar involveras kontinuerligt i Ängdala Online, och Ängdala Skolor tilldelas därför årets Surfa Lugnt-pris på 25 000 kronor. Priset delas ut idag i samband med att Safer Internet Day manifesteras i stora delar av Europa. 

– Genom att vi tar emot Surfa Lugnt-priset, så visar vi att Ängdala Skolor är en god förebild för andra skolor. På detta vis tar vi vårt ansvar för att öppna upp för kommunikation om och på internet mellan unga och vuxna. Vi vill fortsätta att försäkra oss om att våra barn och ungdomar får en tryggare nätvardag, säger Elsy Andersson, grundare av och rektor på Ängdala skolor.

13 organisationer och projekt var nominerade till Surfa Lugnt-priset 2013 och under slutet december till januari pågick en omröstning på www.surfalugnt.se där flera tusen röstade. De tre nominerade organisationer som fick flest röster gick vidare till Surfa Lugnts juryomgång där juryns val föll på Ängdala Skolor som årets Surfa Lugnt-pristagare.

Motiveringen lyder:
”Ängdala Skolor visar med Ängdala Online på föredömligt sätt hur en skola systematiskt och metodiskt kan lyfta in sociala frågeställningar kring internet i utbildningsplanen och därmed öka kunskapsutbytet och kommunikationen mellan vuxna och elever kring internet. Inte bara elever och skolpersonal involveras i Ängdala Online utan även föräldrar för att skapa ännu bättre förutsättningar till en trygg nätvardag för eleverna. Ängdala Skolors initiativ och arbetssätt förtjänar att spridas till många fler skolor i Sverige och därför är Ängdala Skolor en utmärkt förebild och pristagare av Surfa Lugnt-priset 2013.” 

– De nyligen uppmärksammade skolhändelserna i Göteborg, där flera unga kränktes på nätet, visar hur viktig Ängdala Skolors satsning är. Det behövs fler vuxna som engagerar sig i ungas nätvardag och Ängdala Online är ett utmärkt initiativ som många kan inspireras av, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt. Det är andra året som Surfa Lugnt-priset delas ut och samtliga 13 nominerade till årets pris visar att det finns en bredd i Sverige av positiva satsningar för att unga och vuxna ska mötas i nätvardagen.

Om Ängdala Skolors satsning Ängdala Online
Ängdala Skolor har en handlingsplan – Ängdala Online – som ska öka elever och vuxnas kunskaper kring nätet och som anpassas efter elevernas årskurser. Projektet bjuder in till diskussioner om integritet, gränssättning, sexualitet och relationer via internet samt vett och etikett där arbete mot nätkränkningar ingår. Skolpersonalen har fortbildningsdagar med olika teman och frågeställningar kring internet, till exempel ”Ungas internetvardag” och ”Sociala medier i undervisningen” och både skolans kurator och bibliotekarie finns tillgängliga på Facebook och andra sociala mötesplatser. Varje år arrangeras en föräldraträff inom Ängdala Online där unga och internet diskuteras för att utbilda och stötta föräldrarna i deras förståelse och tankesätt kring sina barns liv på internet.

Om Surfa Lugnt-priset
Surfa Lugnt-priset är på 25 000 kronor och uppmärksammar positiva internetsatsningar som främjar kommunikation och kunskapsutbyte mellan unga och vuxna på nätet. Priset delas ut årligen i samband med Safer Internet Day.

Att man ska använda IT som en stor och integrerad del i undervisningsmiljön för äldre elever är nog de allra flesta överens om. Men ibland känns det som att det är försent då, att man i dagens digitaliserade värld behöver finnas med tidigare. Och det finns många bra exempel på det, men oftast när vi på Surfa Lugnt får frågor om att komma ut och föreläsa eller på andra sätt hjälpa och stödja skolorna i att bli mer närvarande i ungas nätvardag, så är det högstadium(6-9) som hör av sig. Kanske för att det är enkelt att se, eller i alla fall förstå vad en ungdom som går på högstadiet gör på nätet, vad de behöver nätet till. Än att se och förstå en 6 årings digitala behov.

Ett bra exempel på en satsning på de yngre och IT är Statens Medieråds nylansering av den fina Nosa på nätet, som är ett pedagogiskt material för att öka mediekunnigheten hos barn i 5-8 års åldern.

Vidare i ämnet så ramlade jag idag över en spännande bloggpost hos omvärldsbloggen som tar upp frågan kring ”varför och hur IT ska användas i tidiga skolår.” Ett  inlägg som berättar om ett forskningsprojekt som tar sitt avstamp i att den digitala världen formar om vår värld, och ger oss nya referensramar och nya möjligheter. Och att i den här förändringen behöver skolledare och pedagoger vara med på tåget. I inlägget står det bland annat:

”Forskarna är särskilt intresserade av att undersöka hur övergången från den traditionella undervisningen och dess kunskapsmål till en mer undersökande, problematiserande undervisning, där lärarna tillsammans utforskar teknikens pedagogiska möjligheter, kan gå till. Vilka möjligheter och vilka problem uppstår när it används i undervisningen? Hur förändras lärares och elevers roller och arbetssätt? Vilken betydelse har politiska riktlinjer och skolledarskap för utvecklingsarbetet? Hur påverkar den fysiska och tekniska infrastrukturen? Vilken roll spelar läroplaner och bedömning? Vilken inverkan har lärarutbildning och kompetensutveckling?”

Ha en trevlig helg önskar vi på Surfa Lugnt, och glöm inte att på Tisdag är det Safer Internet Day, och då kommer den som får årets Surfa Lugnt-pris att utses!

2007 startade Fryshuset med hjälp av bland annat stöd från Allmänna Arvsfonden Nätvandrarna. Syftet med Nätvandrarna var att kunna vara mer närvarande i ungas värld online. Att kunna vara där som en samtalspartner om unga ville det.

En fantastisk sak som Nätvandrarna gjorde tillsammans med Motala kommun var att de kokade ihop det dom hade gjort till en metod som de sedan gjorde en bok av, så att alla som vill veta mer om nätvandring, samt hur de kan göra det själva nu kan se hur Fryshuset gör det.

Metodmaterialet som heter ”Nätvandra! – En instruktion till samtal med unga online”  kan du ladda hem gratis eller beställa via den här länken.

Första halvan av boken ägnas åt att beskriva ungas vardag online och varför det är viktigt för de som arbetar med barn och unga att integrera Internet som en del av arbetet. Andra delen av boken fokuserar mer konkret på hur man kan använda nätets många fördelar för att skapa bra samtal med unga, samt även se till att man skapar en bra och trygg tillvaro för de unga.

Imorse var jag i egenskap av representant för surfa lugnt och expert på ungdomskommunikation gäst på ett seminarium om barnens mobila vanor.

Seminariet hade sin utgångspunkt i Telenors undersökning om hur föräldrar och barn/unga förhåller sig till mobiler och surfplattor i hemmet. Något som slog mig när jag läste undersökningen (som jag tidigare bloggat om här) var att accelerationen inom det mobila användandet nu är så otroligt tydligt. Till exempel så har 1/3 av alla 7 åringar en mobil(eller tillgång till en), med samma siffra för ca 3 år sedan var 1/10. Och bland barnen 7-11 år så är det en ny smartphone/surfplatta man allra helst vill ha.

Mobilen och surfplattan har på bara några få år(betänk att 2009 fanns det ingen iPad) totalt ändrat vårt surfbeteende. Och det ”nya” beteendet som sätts av unga idag är det som kommer att råda framöver.

I undersökningen så blir det även tydligt att föräldrar främst vänder sig till andra föräldrar för att få råd och tips om hur barnen ska och bör använda mobiler och surfplattor. Och där tycker jag att vi på Surfa Lugnt ska ta en ännu tydligare roll för att kunna vara med och hjälpa föräldrar med fakta kring barn och ungas medieanvändning för att på så sätt kunna göra dem tryggare i sina beslut och samtal med sina barn.

Här kan du läsa pressmeddelandet för undersökningen, och där hittar du även en länk till hela undersökningen.

I måndags släppte Högskolan i Skövde ett pressmeddelande om Erik Andersson, som nyligen släppt en doktorsavhandling där han för fram teorin att samtal i Sociala medier borde lyftas in klassrummet för att höja kvalitén på debatten i klassrummet. Andersson menar att samtalen på sociala medier håller en annan retorisk nivå än samtalen i klassrummet.

Nu ska det sägas att studien endast utgår ifrån forumtrådar på ett nätcommunity. Men jag tycker ändå att han sätter fingret på det som är spännande. Att inte dela upp samtalen utan att föra ihop dom. Hur kan vi se till att de engagerade samtalet fortsätter via andra arenor. Oavsett om det startar i klassrummet eller i forumet på en sida.

Trots att insikten finns att vi lever ett liv som tar sig uttryck både på online och offline så vill man väldigt ofta dela upp det. Tex genom att tala om nätmobbning och vanlig mobbning. Det är en och samma mobbning men på olika arenor.

Erik Andersson säger i pressmeddelandet bland annat:

– Diskussionerna i sociala medier som xxx är en form av utbildning. Den
formar unga människors politiska tänkande. Vi måste förstå diskussionens form,
inte minst för att agera på ett bra sätt när vi som lärare ska prata om
svåra ämnen i skolan.

IT i skolan har debatterats flitigt på sistone. Sverige tillhör visserligen världstoppen bland IT-nationer men inom skolan finns det möjligheter till förbättring. Enligt undersökningen Att vara lärare i dagens mediesituation (2010) har sju av tio lärare behov av fortbildning för att hantera frågor om integritet, säkerhet och källkritik på internet.

Telenor Surf Academy utgör en del av Telenors samhällsansvar och syftar till att skapa förståelse för internets roll i kunskapssamhället samt visa på alla de positiva sidor som finns med internet likväl som att skapa medvetenhet och dialog kring de risker som finns.

I projektet utbildas elever till internet-ambassadörer och blir lärare åt sina lärare. Vår utgångspunkt är att det finns en klyfta mellan de som föds in i det digitala samhället och den generation av föräldrar och lärare som inte känner sig lika hemma med mobilen och internet. Under en utbildningsdag på Telenor får eleverna chansen att vässa sina kunskaper ytterligare genom expertundervisning i bland annat sociala medier, källkritik och upphovsrätt. Eleverna återvänder sedan till sin skola för att undervisa sina lärare.  Vi hoppas också att de elever som genomgår vår utbildning får chansen att utbilda sina skolkamrater. På så sätt involverar vi både elever och lärare i internets många fördelar samt roll i skolan.

En positiv bieffekt av projektet är att många av de lärare som utbildats av sina elever samtidigt upplever att de får en inblick i vad eleverna gör på nätet, och att det blir ett lyft för eleverna att få undervisa i något som de är bra på.

Sedan starten 2011 har vi utbildat ca 150 internetambassadörer i ett 15-tal kommuner. Vår ambition är att inspirera till nytänkande i skolan genom att fortsätta sprida Telenor Surf Academy i Sverige. Genom vårt engagemang hoppas vi att vi bidrar till ett ökat intresse för IT i skolan, och till att bygga broar mellan lärare och elever.

/Telenor