Arkiv för ‘Uncategorized’ Kategorin

Vad vet vuxna om unga, sex och internet? Och hur förhåller vi oss till ungas sexuella relationer på nätet? Nu kommer Barnen, BRIS och it 2011, samt BRIS-tidningen nummer 3, som båda fokuserar på unga, sex och internet.

Kontakterna med BRIS visar bland annat att där unga ser möjligheter ser vuxna faror. Trots det är det få vuxna som tar sig tid för att lära känna de ungas värld på nätet och unga får utveckla egna strategier för att hantera problem.

BRIS rapporten Barnen, BRIS och it 2011, samt BRIS-tidningen #3 2011 fokuserar på ungas användande av internet som verktyg för utforskande av sexualitet och för sexuella kontakter. BRIS it-relaterade kontakter med barn och unga visar att ungas och vuxnas förhållningssätt till internet vad gäller kontakter över nätet skiljer sig mycket. Läs mer här!

Idag den 6 oktober lanserade it- och energiminister Anna-Karin Hatt en sammanhållande strategi för it-politiken. Strategin går under namnet ”It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. Bland annat sägs att IT ska vara lätt och säkert att använda.

Som ordförande i Surfa Lugnt tycket jag att det är glädjande att regeringen även uppmärksammar vårt arbete med att samla företag, ideella organisationer och myndigheter i ett  unikt samarbete kring ungas säkerhet på nätet. I den digitala agendan står bland annat om myndigheten PTS stöd till Surfa Lugnt

”Nätverksorganisationen Surfa Lugnt arbetar sedan länge med ökad trygghet och säkerhet på nätet, bl.a. bidrar PTS med finansiering. Myndighetens insatser för att stödja Surfa lugnt bör fortsätta.”

Surfa Lugnt har idag inte mindre än 16 organisationer som samarbetar och bidrar i arbetet för en säkrare nätvardag för unga. Läs gärna mer om den digitala agendan som känns som ett historiskt viktigt dokument för ökad delaktighet och säkerhet i vår alltmer uppkopplade vardag. Här är några konkreta exempel från den digitala agendan kring hur vardagen kan underlättas genom att IT görs tillgängligt  och säkert för alla användare:

It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige

Kristina Axén Olin, ordförande i Surfa Lugnt

Lyssnade alldeles nyss på Epstein i P1 om hur säker du är på Facebook och programledaren uttryckte sig precis såsom min rubrik vad det gäller dennes känslor inför Facebook och dess utveckling.

Det känns som om debatten har ”tätnat” en smula på sistone bland annat på grund av nya funktioner på Facebook. Funktioner som till exempel gör att dina vänner kan se dina låtval på Spotify i realtid. Bra eller dåligt? Ja, jag vet faktiskt inte…

Men, det intressanta är, återigen, att folk i allmänhet inte tycks tänka på att det alltid är en bra idé att läsa det finstilta innan man ingår ett avtal med en annan part… Och, om vi talar om Facebook så handlar det om en ganska så omfattande text som därtill förändras med jämna mellanrum.

Det är med andra ord svårt att hålla redan på vem som äger rätten att publicera vad. Vad som syns och vad som inte syns. Vill man till exempel att alla ska se vilka vänner man har? Ja, kanske… Och, tackar man ja till alla vänskapsförfrågningar slentrianmässigt? Och, hur är det när vi kommer till det offentliga och det professionella? Vill jag fortfarande att alla ska se vilka som ingår i mitt ibland ganska så ”integrerade liv”? Vill jag att alla ska se vilka jag följer på Twitter? Och, spelar det ngn roll vilka signaler det sänder ut? Nej, det behöver det ju inte alls göra. Bara för att jag följer en person så betyder det ju inte per automatik att jag ”gillar” vad den personen skriver.

Men, frågorna är uppenbarligen väl värda att ägna en kort stund åt. Framförallt då debattens vågor går så höga. Lätt att det övergår i svart-vitt. Moralpaniken knackar lite lätt på dörren…

Ewa Thorslund / Surfa Lugnt

Det händer hela tiden. Vi angriper problemen från fel håll. Vi slår på den som råkar står vägen, eller som man brukar säga, skjuter budbäraren. Jag upprepar det jag brukar säga. Det är inte internet och tekniken i sig som är farlig. Det är människors beteenden och brist ibland både kunskap och förmåga att kommunicera som ställer till det inom sociala medier. En kommunikation som kräver att man förstår vad som händer när alla pratar med alla samtidigt.
Man kan kanske förstå att en naturlig reaktion är att säga ”stopp” och ”nej” när något känns svårt. I England har det varit problematiskt med upplopp på sistone. Den brittiska regeringen vill nu sätta press på stora etablerade sociala medier att vara tuffare i sin kontroll av hur deras arena och verktyg används vid s k krislägen. (DN – Brittiskt kristmöte om sociala medier).

Premiärminister David Cameron vill bland annat skapa en möjlighet att stänga av kriminella från sociala nätverk. Oavsett om det är bra eller dåligt. Oavsett om det är rimligt och möjligt, så känns det som att jaga skuggor.
Det är därför så viktigt att föra en debatt i samhället via media, i hemmet, på den politiska arenan, i skolan, på jobbet etc om hur vi alla hanterar verktyg som sociala medier och vad effekten kan bli av en allt för snabb publicering, uppmaning, kränkning eller bara ett dåligt skämt. Och, bara för att någon säger att du ska ladda ner ditten eller datten, uppmanar till att en mob skapas, eller ber dig att ta av dig behån framför webbkameran, så måste du inte göra det… Så, brukar jag säga till mina barn. Uppenbarligen förtjänar rådet en bredare spridning.

Ewa Thorslund /Surfa Lugnt

… det är besluten vi tar där, samt texter och bilder vi väljer att publicera, som kan bli fel… Om detta har jag mer eller mindre predikat i ett antal år nu när jag som föreläsare möter vuxna i form av föräldrar, lärare eller anställda inom socialtjänsten runt om i landet. Vuxna som på olika sätt vill lära mer om barns och ungas internetanvändning. Vuxna som på många sätt kan utgöra ett bra och viktigt stöd i ungas digitala vardag. Vuxna som, utan att själva behöva vara experter på allt det nya inom sociala medier och online spel, kan diskutera vikten av att vi alla tar ett ansvar för vad vi skriver, publicerar och sprider vidare på nätet. Om att det krävs civilkurage även i digitala sammanhang.

Därför känns det lite som ett steg tillbaka när vi läser om till exempel Facebook som om det vore ett digitalt monster i självsvängning. Det är människor som gör taskiga inlägg, lägger upp kränkande bilder och som hotar och förtalar. Så, visst är det bra om polisen, som i relaterad artikel, kan patrullera på nätet. Det är ju alldeles ypperligt om alla samhällets viktiga funktioner finns även på nätet. Men, det behövs också en debatt både i media, i klassrummet och på arbetsplatsen om att både ta ansvar för vad vi skriver och sprider,och att fundera över vad det är vi läser. Det vill säga, vem som skriver vad och varför… För på nätet är vi alla publicister. Och, det innebär ett stort ansvar. Det har sommarens emellanåt olyckliga och tragiska händelser, och följande mediedebatt, med stor tydlighet bevisat.

Ewa Thorslund, Surfa Lugnt

Surfa Lugnt arbetar med att få vuxna att engagera sig i ungas vardag på nätet. Att göra detta kan ibland upplevas som svårt för till exempel socialtjänsten och polisen som arbetar professionellt med barn och unga.

Idag visade SVT Östnytt ett inslag om närpolisen på Gotland som var först bland polismyndigheterna i landet med egen Facebook-sida för 1,5 år sedan. En av närpoliserna, Tryggve Karlsson hade inledningsvis en egen Facebooksida där han kunde informera allmänheten  som var vänner på FB men också snappa upp ett och annat av nytta.

Bland annat fick Tryggve Karlsson via Facebook tips och att det vid en nyårshelg planerades en fest bland unga med mycket fylla i Slite på östra Gotland. Han lade då ut en uppdatering på Facebook att  han ville se vuxna röra sig ute på stan under nyårsafton. Detta fick en massa vuxna att gå ut och visa sig i samhället men det fick också ungdomarna att ta det betydligt lugnare. Många tyckte till och med att det var riktigt trevligt med så många föräldrar ute.

Facebook kan vara en kanal för att agera på riktigt och som Tryggve Karlson påpekar så blev resultatet ökad vuxennärvaro och mindra tonårsfylla.

Välbesökt seminarium om ungas nätspråk

Om vi vill att fler vuxna människor ska ta ansvar för ungas vardag på nätet krävs nationella direktiv och satsningar inom området – från skola till forskning. Det var en av slutsatserna i det välbesökta seminariet om ungas språk på nätet som Surfa Lugnt höll i tillsammans med Fryshuset under torsdagen i Almedalen.

Vad: Drygar och trollar runt på fb:-) – ett Almedalsseminarium om ungas språk på nätet
Arrangör: Surfa Lugnt och Fryshuset

I Panelen:
Anna König Jerlmyr, Socialborgarråd, Stockholm
Elza Dunkels – forskare vid Umeå universitet på ungas internetanvändning
Krister Thun, biträdande gymnasierektor och tidigare Friends
Leo Razzak, bloggare, mediearbetare, Fryshuset
Martina Högberg, expert på ungas internetanvändning, Statens medieråd

Moderator: Surfa Lugnts egen expert – författaren och föreläsaren Ewa Thorslund på IT-och Telekomföretagen, Almega

Närmare 70 personer hade samlats för att höra Surfa Lugnts och Fryshusets panel diskutera ungas språk och kommunikation på nätet. Diskussionen var stundtals livlig och konstant underhållande, där deltagarnas olika infallsvinklar bidrog till en bra och intressant diskussion.

Panelen var överrens om att anonymiteten ger en möjlighet att vara elakare och hårdare än när man ses öga mot öga.

– Alla har små djävular inom sig, på nätet låter man dem pysa ut, trodde Leo Razzak.

Men man ska samtidigt komma ihåg att unga också ger och får mycket kärlek via internet – som massor av uppmuntrande ord och stöd. Internationell forskning visar också att påhopp och trakasserier minskar när man inte längre kan vara anonym utan kommunicerar med bild och namn, berättade Elza Dunkels.

Martina Högberg från Statens medieråd kunde också visa siffror på att antalet unga som upplever sig mobbade på nätet faktiskt har minskat de senaste åren, något som skulle kunna bero på att fler mötesplatser kräver att man berättar vem man är.

– Men man får också fråga sig om det faktiskt har ändrats eller om det är normerna för vad man accepterar som har ändrats, vad man som ung upplever som ett hårt och rått tonläge på internet idag jämfört med för några år sedan, kommenterade Krister Thun.

Socialtjänst på väg ut på nätet
Nätet är idag en stor del av vår vardag och definitivt en av de platser där unga hänger mest. Men det ställer också nya krav på hur vuxenvärlden och våra samhälliga instanser ska formera sig för att kunna verka digitalt lika naturligt som i den fysiska världen. Bland annat ser Stockholms stad över hur socialtjänsten också ska kunna finnas på nätet och möta unga där.

– Alla myndigheter, som socialtjänsten men även polisen, sjukvård med flera, måste finnas på nätet när allt fler har sin vardag där. Därför satsar vi där, sa Anna König Jerlmyr.

Hon fick medhåll av Leo Razzak som ser stora möjligheter med nätet för att fånga upp unga som har problem:

– Omvärldsbevakningsmöjligheterna är enorma med internet. För socialtjänst 2.1 skulle det kunna innebära stora möjligheter att fånga upp människor som mår dåligt och som behöver stöd redan genom vad de uttrycker på nätet.

Finns inga nationella riktlinjer
Samtidigt är det en lång väga att vandra innan vardagen på internet betraktas likvärdig med den fysiska vardagen, det är tydligt inte minst inom skolvärlden. Det saknas handlingsplaner för att kunna hantera till exempel mobbning på nätet.

– Vi har inte rutiner inom skolan som vi kan förhålla oss till. Mobbning på nätet sker inte under skoltid, den sker hela tiden och därför gäller inte uppdelning mellan skoltid och utanför skoltid. Vi som vuxna måste också ha kunskap, och förstå arenorna som de unga vistas på, för att kunna leda och hantera problem som finns där, sa Krister Thun.

Och trots att frågorna kring ungas vardag på internet har varit omdebatterade och uppmärksammade under många år nu, har egentligen ingenting hänt i Sverige för att ta ett helhetsgrepp i frågan – från forskning till skolans värld.

– Det finns inga nationella direktiv och det satsas inga pengar inom området. Ta till exempel skolan som samlar alla barn och unga i Sverige men också vuxna som lärare och föräldrar. Där finns för en fantastisk plattform för en utbildningssatsning, sa Elza Dunkels.

Då laddar vi för vårt Almedalsseminarium  om ungas nätspråk. Surfa Lugnt och Fryshusets seminarium handlar om ungas språk på nätet. Hur har nätet förändrat ungas språk och samtalsklimat, och påverkar det i så fall relationerna mellan unga. Deltar gör bland annat Elza Dunkels uppmärksammad forskare kring ungas internetanvändning samt Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad.

Om du är på plats i Visby så är du varmt välkommen till Högskolan Sal B24 mellan 10.00-11.00 idag torsdag!

Marko Määttä, projektledare för Surfa Lugnt

Det var frågan som ställdes under ett seminarium i Almedalen under onsdagsförmiddagen. Gudrun Schyman (FI), Maria Abrahamsson (M), Mattias Jansson, (kommundirektör Katrineholms kommun) och Jenny Madestam (statsvetare) var där för att försöka besvara frågan.

Vad kom de fram till? Att han definitivt inte ska sluta twittra, men att det inte är helt enkelt att veta var gränsen går mellan den offentliga rollen, det personliga och det privata.

Gudrun Schyman ser twitter som ett sätt att bygga relationer och tycker att det som politiker går att vara personlig via twitter, utan att för den delen vara privat. Hon tycker också att det går bra att föra fruktbara diskussioner trots de begränsade 140 tecknen.

– Man måste koka ner vad man vill säga, det kan vara nyttigt ibland.

Mattias Jansson är en flitig twitter- och Facebookanvändare som inte tvekar att vara personlig på nätet i sin roll som kommundirektör i Katrineholms kommun. Och för det har han fått kritik, inte minst av lokalmedia.

– Vi har ett politiskt beslut på att vi tjänstemän ska få vara personliga i de sociala medierna. Och jag har hittills aldrig beskyllts för att vara politisk i mina inlägg.

Han ser twitter och facebook som ett sätt att engagera medborgarna i kommunens verksamhet, och föra en dialog precis på samma sätt som om han gör vid ett studiebesök eller när han träffar människor på torget. Och då är det enligt honom ok med personliga inlägg på twitter som ”tycker synd om mig själv, äter godis”.

Maria Abrahamsson ansåg dock att det var skillnad på vad en politiker kan skriva i en blogg eller ett twitterinlägg kontra en tjänsteman. En politiker har en större frihet att vara personlig jämfört med en tjänsteman enligt henne.

– Jag tycker inte att det är ok att en kommundirektör skriver att han tycker synd om sig själv och äter godis.  En tjänsteman har en tillsatt roll som bör vara upphöjd över det personliga. Annars urholkas ämbetets status.

Jenny Madestam tyckte att det var viktigt att politiker ställer sig frågan vilken bild av sig själva som de vill förmedla via sociala medier, och om det personliga och privata är något som går hem hos det svenska folket.

– Vi i Sverige vill att våra politiker ska vara lite moraliskt upphöjda, samtidigt som de ska vara som vi. Frågan är vad det innebär för vilket innehåll som ska genomsyra politikers twittrande?

Hans Johansson, Surfa Lugnt

IT-företagen bjöd igår på ett intressant seminarium och ett efterföljande mingel på Hästgatan mitt i Almedalsveckans epicentrum. Under minglet fick den välkända IT-entreprenören Jonas Birgersson några minuter för ett anförande. Den orangea fleecetröjan hade fått stanna hemma, men hockeytröjan var hängd över axlarna för att betona att vi ska vara stolta över Sverige som IT-nation. Som åhörare förstod man snabbt varför Birgersson varit så omskriven och omtalad under sin karriär. Birgersson är såväl visionär som duktig på att sätta ord på IT-politikens fram- och baksidor.

Han menade att vi i Sverige är i framkant när det gäller bredbandsutbyggnaden och att det främsta exemplet är Stokab som byggt ut fiberförbindelser i Stockholm utan att det kostat skattebetalarna en krona. Birgersson tycker att vi ska vara stolta och lyfta fram Stokab mer på hemmaplan. Internationella delegationer besöker Stockholm så gott som varje vecka för att lära av Stokab-exemplet.

Jonas Hallberg som skötte mellansnacket på ett mycket underhållande sätt frågade om Birgersson märkt av någon skadeglädje efter den så kallade IT-bubblan. Birgersson replikerade snabbt att ”skadeglädje är väl något av en svensk nationalsport”☺

Även vår expert Ewa Thorslund fick några minuter att berätta om Surfa Lugnts arbete med att engagera vuxna för att skapa en tryggare nätvardag för unga.

Marko Määttä Surfa Lugnt