Arkiv för ‘Uncategorized’ Kategorin

Då laddar vi för vårt Almedalsseminarium  om ungas nätspråk. Surfa Lugnt och Fryshusets seminarium handlar om ungas språk på nätet. Hur har nätet förändrat ungas språk och samtalsklimat, och påverkar det i så fall relationerna mellan unga. Deltar gör bland annat Elza Dunkels uppmärksammad forskare kring ungas internetanvändning samt Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad.

Om du är på plats i Visby så är du varmt välkommen till Högskolan Sal B24 mellan 10.00-11.00 idag torsdag!

Marko Määttä, projektledare för Surfa Lugnt

Det var frågan som ställdes under ett seminarium i Almedalen under onsdagsförmiddagen. Gudrun Schyman (FI), Maria Abrahamsson (M), Mattias Jansson, (kommundirektör Katrineholms kommun) och Jenny Madestam (statsvetare) var där för att försöka besvara frågan.

Vad kom de fram till? Att han definitivt inte ska sluta twittra, men att det inte är helt enkelt att veta var gränsen går mellan den offentliga rollen, det personliga och det privata.

Gudrun Schyman ser twitter som ett sätt att bygga relationer och tycker att det som politiker går att vara personlig via twitter, utan att för den delen vara privat. Hon tycker också att det går bra att föra fruktbara diskussioner trots de begränsade 140 tecknen.

– Man måste koka ner vad man vill säga, det kan vara nyttigt ibland.

Mattias Jansson är en flitig twitter- och Facebookanvändare som inte tvekar att vara personlig på nätet i sin roll som kommundirektör i Katrineholms kommun. Och för det har han fått kritik, inte minst av lokalmedia.

– Vi har ett politiskt beslut på att vi tjänstemän ska få vara personliga i de sociala medierna. Och jag har hittills aldrig beskyllts för att vara politisk i mina inlägg.

Han ser twitter och facebook som ett sätt att engagera medborgarna i kommunens verksamhet, och föra en dialog precis på samma sätt som om han gör vid ett studiebesök eller när han träffar människor på torget. Och då är det enligt honom ok med personliga inlägg på twitter som ”tycker synd om mig själv, äter godis”.

Maria Abrahamsson ansåg dock att det var skillnad på vad en politiker kan skriva i en blogg eller ett twitterinlägg kontra en tjänsteman. En politiker har en större frihet att vara personlig jämfört med en tjänsteman enligt henne.

– Jag tycker inte att det är ok att en kommundirektör skriver att han tycker synd om sig själv och äter godis.  En tjänsteman har en tillsatt roll som bör vara upphöjd över det personliga. Annars urholkas ämbetets status.

Jenny Madestam tyckte att det var viktigt att politiker ställer sig frågan vilken bild av sig själva som de vill förmedla via sociala medier, och om det personliga och privata är något som går hem hos det svenska folket.

– Vi i Sverige vill att våra politiker ska vara lite moraliskt upphöjda, samtidigt som de ska vara som vi. Frågan är vad det innebär för vilket innehåll som ska genomsyra politikers twittrande?

Hans Johansson, Surfa Lugnt

IT-företagen bjöd igår på ett intressant seminarium och ett efterföljande mingel på Hästgatan mitt i Almedalsveckans epicentrum. Under minglet fick den välkända IT-entreprenören Jonas Birgersson några minuter för ett anförande. Den orangea fleecetröjan hade fått stanna hemma, men hockeytröjan var hängd över axlarna för att betona att vi ska vara stolta över Sverige som IT-nation. Som åhörare förstod man snabbt varför Birgersson varit så omskriven och omtalad under sin karriär. Birgersson är såväl visionär som duktig på att sätta ord på IT-politikens fram- och baksidor.

Han menade att vi i Sverige är i framkant när det gäller bredbandsutbyggnaden och att det främsta exemplet är Stokab som byggt ut fiberförbindelser i Stockholm utan att det kostat skattebetalarna en krona. Birgersson tycker att vi ska vara stolta och lyfta fram Stokab mer på hemmaplan. Internationella delegationer besöker Stockholm så gott som varje vecka för att lära av Stokab-exemplet.

Jonas Hallberg som skötte mellansnacket på ett mycket underhållande sätt frågade om Birgersson märkt av någon skadeglädje efter den så kallade IT-bubblan. Birgersson replikerade snabbt att ”skadeglädje är väl något av en svensk nationalsport”☺

Även vår expert Ewa Thorslund fick några minuter att berätta om Surfa Lugnts arbete med att engagera vuxna för att skapa en tryggare nätvardag för unga.

Marko Määttä Surfa Lugnt

Häromdagen tog jag, för omväxlingens skull, bussen hem från jobbet. I den eftermiddags-tunga citytrafiken satt jag och tittade förstrött ut genom bussfönstret. Någonstans vid Slussen stannade bussen till precis utanför en stor reklamplansch. Planschen gjorde reklam för en splitterny funktion för en mobiltelefon. Facebook-knappen. Med texten ”Snabbaste sättet att dela med sig på Facebook!”

Med den lilla blåa knappen, prydd med Facebook’s karaktäristiskt vita ”f”, tilläts man med endast en snabb knapptryckning ladda upp bilder och filmer på Facebook. Smart, kanske du tänker. Eller så reagerar du som jag, och får småångest av företagets uppenbara försök att nå ut till, ja, min generation. Att låta sin produkt surfa med på den enorma vågen som skeppet Facebook har skapat.

Själva tanken är väl respektabel. Likaså funktionen, med tanke på att vår lathet idag är av bibliska proportioner. Utseendemässigt fanns där inte heller något att klaga över. Vad som fick mig att nästan vrida mig på bussätet av obehag var bristen på timing. För två år sen hade jag förmodligen imponerats av denna blåa lilla knapp. Nu suckar jag istället uppgivet när jag för andra gången skymtar samma reklamplansch utanför bussfönstret, en knapp minut senare.

Faktum är att skeppet Facebook har börjat ta in vatten. Det är nu bara en tidsfråga innan alla kommer börja överge det sjunkande skeppet för att hitta något annat att segla vidare på. I USA tappade Facebook sex miljoner användare under maj månad. Samtidigt bloggas, Twittras, och Instagrammas det för fullt.

Och så är det med internet, vågorna brusar upp för att sedan oundvikligen planas ut. Ofta snabbt, starkt och oförutsägbart. Och framförallt flyktigt. Reklambranschen, ja, den verkar alltid hamna lite på efterkälken, liksom så många andra som desperat försöker nå ut, sälja och påverka med hjälp av ett turbulent internet de knappast har någon kontroll över. Liksom en oerfaren seglare ger de sig ut i vågor de inte kan hantera. Vissa, som Apple, har utan tvekan lyckats. Men de flesta klarar sig inte i närheten så bra. Kompetensen, den verkar istället ligga hos vilken finnig femtonåring som helst. De som är menade att vara konsumenterna. De som ska påverkas. IT-branschens stora paradox.
Fredrik, 17 år

”… För internet är inget stängt rum. Ibland betraktas nätet i allmänhet och sociala medier i synnerhet fortfarande som något märkligt hybridutrymme som samtidigt är en del av det vanliga livet och frikopplat från det.”

Detta citat är taget ur en ledare i Dagens Nyheter idag. Texten handlar om gränsen mellan det privata och det offentliga och samhällets syn på internet. Bakgrunden är den i media uppmärksammade rektorn i norra Sverige som sparkats från sin tjänst efter så kallade lättklädda bilder han publicerat på Facebook.

Artikeln avslutas med ” Till syvende och sist gäller nog en av de nya mediernas äldsta sanningar. Var försiktig. Lägg inte ut något på nätet som du inte kan försvara den dag polisen, din partner, din arbetsgivare eller Uppdrag granskning ringer på dörren.”

Det kanske mest intressanta är att de i artikeln beskrivna konflikterna och problemen påminner starkt om vad som händer barn och unga dagligen i deras digitala verklighet. Råden vi ger dem likaså. För även om vi inte använder ord som ”arbetsgivare” eller ”Uppdrag granskning” så är budskapet detsamma. Det vill säga. Ta ansvar för det du publicerar om dig själv och om andra på nätet. Gör inget som du inte skulle stå för ”öga mot öga”.

Intressant. Vi får väl se vilken del av befolkningen som lär sig först…

Ewa Thorslund / Surfa Lugnt

Just så uttryckte EU-kommissionär Neelie Kroes en av sina tre prioriteringar när hon idag öppnade upp Kommissionens Digital Assembly i Bryssel.

Hon talade om vikten av att alla samhällets parter samarbetar för att öka barns och unga digitala vardag och för att stärka föräldrar. Barn och unga som kanske framförallt behöver dels en ökad möjlighet att anmäla övergrepp direkt online, dels att öka insikten kring att rätt inställningar gällande öppenheten i kommunikationen på sociala sajter. Hon uttryckte det som att ”private should be set by default” på t ex Facebook.

Neelie Kroes uttryckte vidare vikten av att vi inte förbjuder internet för barn och unga utan att vi istället aktivt är engagerade och stödjer barn och unga på nätet precis som inom alla andra områden i deras liv och uppväxt. Hennes uttalande känns, i ett svenskt perspektiv, bekant. Det gör mig särskilt glad att frågan fick det utrymme det förtjänar när Kommissionen samlar beslutsfattare inom IT-området från hela Europa för att diskutera framtidens internet och vilka insatser som krävs.

Ewa Thorslund/Surfa Lugnt

Stiftelsen .SE arbetar för att så många som möjligt ska använda och ha nytta av nätet. .Se har nyligen gett ut skriften Unga och Internet som är ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital kommunikation.

Författarna Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund tar upp sammanlagt nio olika fallbeskrivningar. Ämnena är alltifrån kärleksbekymmer och att vara kompisar på Facebook till att bara våga prata om nätet och föräldrars ansvar. Skriften är en utmärkt handledning för såväl föräldrar som för dig som arbetar professionellt med barn och behöver kunna mer om deras nätvardag och hur du möter unga på nätet.

Länk: Unga och internet

/Marko Määttä, projektledare för Surfa Lugnt

Ja, ungefär så uttryckte sig Mikael Jönsson, chef för Svenska institutet i Paris samt kulturråd vid Sveriges ambassad, när han inledde ett svenskt/franskt seminarium om ungas nätanvändning tisdagen den 7 juni. Seminariet var ett samarrangemang mellan den Svenska Ambassaden och Svenska Institutet inom ramen för deras pågående satsning på barn och deras omgivning.

Avsikten med seminariet var att debattera, och utbyta erfarenheter kring, hur unga människor kan stödjas i sin digitala vardag.

Från svensk sida deltog Ann Katrin Agebäck (Statens Medieråd), Per Hellqvist (säkerhetsansvarig på Symantec och Surfa Lugnts expert) samt undertecknad. Vi berättade utifrån våra olika perspektiv om barns och ungas digitala vardag samt vad vuxenvärlden kan göra för att utgöra ett bra stöd.

Från fransk sida deltog bland annat Dominique Pasquier, sociology och forskare vid forskningscentrat  CNRS . Dominique berättade om en större europeisk undersökning inom området. Erfarenheter från denna var bland annat att risker som barn och unga utsätts för på nätet till stor del är kopplade till det hon kallade ”det sociala dramat”. Med andra ord, det som händer i relationen med andra barn och unga. En annan risk för barn och unga är oförmågan att hantera och reglera den tid som läggs ner på internet och sociala medier. Ytterligare en intressant reflektion från hennes sida var att barn och unga i de östeuropeiska länderna löper en större risk i sin digitala vardag då man där inte alls på samma sätt bedriver s k awareness kampanjer för att stödja barn och unga.

Ewa Thorslund / Surfa Lugnt

Surfa Lugnts och Fryshusets seminarium under Almedalsveckan ”Drygar och trollar runt på fb:-)” kommer att diskutera ungas språk på nätet.

Språket är viktigt i våra relationer. Seminariet lyfter frågan om ungas språk och samtalsklimat på nätet förändrats. Frågan är i så fall på vilket sätt och påverkar det i sin tur hur unga umgås och interagerar? I seminariet deltar experter på ungas nätvardag och ungdomskommunikation.

Plats: Högskolan Gotland,  Sal B24
Tid: Torsdagen den 7 juli, 10.00-11.30
Länk till kalendarium: Seminarium Surfa Lugnt och Fryshuset

I en satsning att ge fler unga en röst om det digitala utvecklingen i samhället startar Statens Medieråd Unga Röster, där unga ska kunna komma till tals och ge sin syn på digital kommunikation.

En satsning som jag tycker känns oerhört relevant, då vuxna tenderar att fokusera för mycket på att skydda unga online, istället för att lyssna på unga online. Det finns en trend att alla projekt som startas och som handlar om unga och internet är beskyddande och utgår ifrån perspektivet att unga är offer på nätet.

Jag skulle med glädje delta i en temadag på en skola som handlar om MÖJLIGHETERNA med digital kommunikation. Men mig veterligen har den temadagen aldrig hållits. Alla initiativ har alltid en negativ bottenplatta som man utgår ifrån. Sen måste man ju givetvis tala om mobbning och kränkningar på nätet, men det finns ju så mycket bra också. Och om den vuxna generationen aldrig pratar om dessa saker i klassrummen så kommer de unga snart att sluta lyssna på oss, eftersom vi tydligen inte har koll på hur det är på nätet.

Då är det ju toppen att Statens Medieråd tar på sig lyssna-mössan och faktiskt bjuder in till ett samtal, istället för att bara berätta hur det ligger till. Jag tycker att fler organisationer som ska verka stödjande för barn och unga borde LYSSNA på sin målgrupp och inte bara ha bestämmt vad som är bäst för dom. Ingen nämnd ingen glömd.