Mot bakgrund av den nya dataskyddsförordningen som under maj månad 2018 träder i kraft, deltog Surfa Lugnt för två veckor sedan vid ett riksdagsseminarium. Experter ur Surfa Lugnts styrelse fanns på plats för att diskutera åldersgränsen i GDPR och dess effekter för skolbarn och unga.
Den nya dataskyddsförordningen har satt en åldersgräns för giltigt samtycke för nyttjandet av bl.a. sociala medier till 16 år, något som medlemsstaterna, så som Sverige, har en möjlighet att sätta ned till 13 år. Surfa Lugnt blev med anledning av detta under förra veckan inbjudna av Maria Stockhaus (M) och Pål Jonsson (M) att på ett seminarium i riksdagen diskutera vad åldersgränsen innebär och hur det kan komma att påverka barn och unga.
Ängla Eklund, ordförande för Institutet för Juridik och Internet, påtalade att förordningen inte innebär ett totalförbud utan handlar om att barn under 13–16 år inte själva kan lämna samtycke för att använda informationssamhällets tjänster. Något som påverkar barnens yttrande- och informationsfrihet men som också kan bli problematiskt att efterleva rent praktiskt eftersom det i nuläget inte finns effektiva verktyg för att genomföra säker åldergränsbekräftelse på nätet. Eklund menar att ansvaret för att lagen efterföljs kommer att läggas på de enskilda plattformarna, som är skyldiga att bidra med rimlig ansträngning för att säkerställa att lagen efterföljs. I dagsläget finns dock ingen specifikation kring vad en sådan ”rimlig ansträngning” skulle vara.
Också Karin Nygårds, författare och programledare, tog upp denna aspekt. Hon menar att en stor risk med åldersgränsen i GDPR är att de största plattformarna blir så rädda för reprimander att det kommer bli betydligt svårare för barn och unga att logga in och använda sajterna. Det hämmar barnens möjlighet att umgås på nätet och begränsar deras vardag. I nuläget använder t.ex. 89% av alla 10- och 11 åringar internet och nästan lika många av 12–15 åringarna chattar dagligen.
Nygårds, som brinner för digitaliseringen i skolan, uttrycker också oro kring den administration som regleringen av åldersgräns på nätet kan medföra: ”Åldersgränsen i GDPR kommer skapa en onödig administrativ börda, främst för skolan som måste följa gällande lagar. Den kan också skapa utanförskap och rädsla, då många vuxna idag är rädda för internet. Vilka skyddar vi? Och på vilken bekostnad?” avslutar hon.
Seminariet avslutades med en paneldiskussion med medlemmar ur Surfa Lugnts styrelse som var rörande överens om att en åldersgräns inte är lösningen för att skydda barn på nätet. Johan Oljeqvist från Fryshuset uttryckte rädsla för att deras sajt ungdomar.se, som är en av Sveriges populäraste ungdomssajter, kan behöva stänga ner som en direkt följd av åldersgränsen. Petra von Rohr, kommunikationsdirektör på ComHem, tror på att hjälpa föräldrar engagera sig i barnens tid på internet, snarare än en ny lagstiftning. Slutligen lyfte PA Prabert, vice koncernchef på mySafety försäkringar, den oro som finns i näringslivet kring dessa frågor. Han påtalade, liksom tidigare talare, att stora företag i rädsla för att behöva betala skyhöga bötesbelopp för att åldersgränsen inte efterlevts, stryper tillgången till plattformar för barn och unga. Eftersom man helt enkelt inte vet vad den nya dataskyddsförordningen för med sig för riktlinjer.
Surfa Lugnt tackar för inbjudan till riksdagsseminariet och tackar samtliga som var på plats för en mycket givande diskussion.
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
