Om någon skriver elaka saker eller på annat sätt uppför sig illa i sociala medier som Snapchat, Instagram, Facebook, vilka möjligheter finns att ta reda på vem personen är?
Vi på Surfa Lugnt får ganska mycket frågor om spårning på internet och vi tänkte i denna artikel försöka besvara några av de saker som många undrar över.
Fråga: Vad ska jag göra om någon skriver kränkande saker om mig, hotar mig eller på annat sätt uppför sig illa?
Svar: Anmäl personen i appen/tjänsten. Alla sociala medier har anmälningsmöjligheter. Handlar det om allvarliga saker, gör en polisanmälan. Är du ett barn eller tonåring – prata gärna med någon vuxen som du har förtroende för så kan ni hjälpas åt att anmäla.
Fråga: Hur kan jag som vanlig användare ta reda på mer om en person som mobbat eller trakasserat mig på nätet?
Svar: Använd de uppgifter som personen har lämnat, till exempel namn, bild eller telefonnummer. Gör sökningar på Facebook, andra sociala medier, Hitta.se, bildsöktjänsten Tineye.com och andra tjänster för att ta reda på vem personen är. Ibland kan det vara svårt att hitta den andra personen, särskilt om den skrivit under falskt namn. Kom ihåg att alltid anmäla kontot. Tänk på: Att kontakta eller konfrontera personen kan göra saker än värre. Polisanmäl istället.
Fråga: Kan det sociala mediet (Snapchat, Facebook, Twitter etc.) spåra en användare?
Svar: Ja, dessa tjänster har teknisk information som användarnamn och IP-adresser till alla som använder tjänsten. Om någon till exempel använder tjänsten för mobbning kan tjänsten välja att stänga det aktuella kontot.
Kan Polisen spåra användare på sociala plattformar?
Svar: Ja, Polisen kan begära in vissa uppgifter från internetoperatörerna när man utreder ett brott. Polisen kan få så kallade abonnentuppgifter (de uppgifter man lämnat om sig själv när man tecknade avtalet) och kopplingen mellan IP-adress och abonnent. Vill Polisen få reda på innehåll i meddelanden som skickats måste det finnas domstolsbeslut.
När de gäller att få information från sociala medier så har svensk polis avtal med de flesta stora sociala medier som bland annat skickar IP-adresser till Polisen. Till exempel så ställde svensk polis under 2016 cirka 1000 frågor bara till Facebook.
Även här är kravet att om Polisen vill ha uppgifter om innehåll i meddelanden så måste det finnas domstolsbeslut. Finns det sociala mediet i ett annat land måste beslut från domstol i det landet finnas. Det innebär att det i praktiken är en komplicerad process.
Fråga: Jag vill samla bevis mot någon som uppför sig illa. Vad ska jag göra?
Svar: Spara så mycket information som du bara kan. Det är viktigt att i en eventuell domstolsprocess få hela bilden, helst från första kontakten med personen.
Ta gärna skärmdumpar men det är också oerhört viktigt att få med bakomliggande teknisk information. Om det till exempel handlar om ett e-postmeddelande, spara då hela mailet i mailprogrammet och inte bara en skärmdump. Mailet innehåller nämligen teknisk information om avsändaren som är viktig.
Kommer meddelandet på en webbsida kan det fungera att högerklicka och välja “spara som” för att spara hela webbsidan. Spara alltså så mycket information som möjligt.
Missa inga uppdateringar
Få våra nyheter via e-post. Fyll i din e-postadress.