I Surfa Lugnts undersökning så uppger 83% att de sällan eller aldrig känner oro för vad barnen gör på nätet. Detta tycker jag är en bra siffra, som visar på att de vuxna vågar lita på sina barn när de är ute på nätet. Förmodligen för att många vuxna nu själva på allvar börjat använda nätet ur en mer social aspekt.
Nästan 45 % säger även att de varje vecka talar med sitt barn om nätet och knappt 50 % säger att de väl känner till vad barnen gör på nätet. Men tittar vi på andra undersökningar som t ex Medierådet 2008 eller Datainspektionen, där man frågat barnen samma sak. Alltså om de vuxna vet vad de gör på nätet så ser siffrorna helt annorlunda ut.
Kan det bero på att vi vuxna alltid nöjer oss med svaret på frågan, och inte tar reda på om det är sant eller inte. Men å andra sidan kanske det inte spelar nån roll?
Det man inte vet tar man ingen skada av, eller hur är det nu man säger?