Arrangör: Fryshuset, 6 juli
”Dem ha lixom inte fattat att grejen me Internet är å kunna få tag på dem jämt å inte tvingas berätta sånt man inte vill prata om. De är typ bara ni som verkar ha fatta de.”
Fryshusets Nätvandrare pratar dagligen med hundratals barn och unga. De berättar om sina lyckligaste stunder och om sina mörkaste hemligheter. Och de säger att de vill ha tillgång till lyssnande vuxna – helst på nätet. I en smyglansering av Fryshusets nya metodbok PRATA! – En instruktionsbok om samtal med unga online hölls ett seminarium som engagerade både inbjudna talare och publik kring frågor om vuxnas närvaro i ungas nätvardag och vad som hindrar dem från ett större engagemang.
I panelen:
Krister Thun – Friends,
Ewa Thorslund – IT–företagarna
Carolina Guillén Åkerlind – Fryshusets Nätvandrare.
Maria Soares Lindberg, ansvarig för Fryshusets Nätvandrare, var moderator och ställde ett antal frågor som såväl publik som panel fick resonera kring och försöka besvara.
Varför är det viktigt att det finns vuxna på nätet?
– Man kan vända på frågan och fråga sig varför inte vuxna skulle vara där. Den största anledningen är ju att barn och unga hänger där, att det är en social arena för dem, sa Krister Thun, Friends.
– Vuxna kan tillföra erfarenheter och perspektiv som unga inte har, tyckte publiken.
Vilka är de största hindren för dem som arbetar med barn att finnas på nätet?
– Ett hinder kan komma från vuxna själva, ett hinder som finns i huvudet i en slags okunskap och rädsla. Det kan bottna i en känsla att det ska bli svåra och tunga ämnen att hantera på nätet, att det kan bli jobbigt när det i själva verket oftast handlar om att bara var där och kommunicera, sa Krister Thun. .
– Det kan också handla om tekniska hinder, till exempel brandväggar och liknande som skolor har, sa Carolina Guillén Åkerlind från Fryshusets Nätvandrare
– Integritetsfrågor, lagstiftning, PUL kan kännas som hinder, man famlar och vet inte vilka uppgifter man kan spara och vad som är ok eller inte, kommenterade Ewa Thorslund, från IT-företagen och Surfa Lugnt.
– Ett annat hinder skulle kunna vara kan vara en resursfråga. Unga är på nätet kvällstid, det måste även vuxna vara då. Då gäller det att hitta folk som vill och kan, var en kommentar från publiken.
Vilka är de största hindren för föräldrar att finnas på nätet?
– Föräldrar kan vara lite flata, man tycker allt med internet känns svårt. Då är det lättare att stoppa huvudet i sanden och låta barnen vara där ändå. Men det få föräldrar som skulle resonera likadant kring barn och elsäkerhet, oavsett om ens egna kunskaper är lika bristfälliga där, sa Ewa Thorslund.
– Det kan vara så att man som förälder inte riktigt förstår vad barnen gör på nätet. Till skillnad från många vuxna har barn interaktion på nätet, man kommunicerar med andra. Om barnen har varit ute ur hemmet och hängt med vänner under kvällen brukar man som förälder ställa frågor vilka de har träffat, lika naturligt borde det vara med internet, sa Krister Thun.
– Det kan ju också vara så att vissa föräldrar har nätet som en avlastningszon, när barnet sköter sig själv och de får egen tid, fortsatte han
– Fast vuxna börjar bli mer medvetna om att nätet är kommunikation, många har till exempel Facebook idag och det borde gå att förstå att unga gör ungefär samma saker, sa Carolina Guillén Åkerlind.
På frågan om säkerhetsprogram som bevakar vad unga gör på nätet var såväl panel och publik överrens om att det kan finnas sammanhang då sådana program kan vara ok, men mer som ett komplement. Absolut viktigast är att skapa en bra dialog med barn och unga som bygger på förtroende där man kan prata naturligt om det mesta som händer på nätet.
PRATA! – En instruktionsbok om samtal med unga online lanseras i september och är framtagen av Fryshuset i samarbete med Motala kommun. Den vänder sig framförallt till professionella som arbetar med barn och unga och som vill bli bättre på att kommunicera med unga via nätet, men även föräldrar kan ha stor nytta av boken. Såväl metoder, förhållningssätt och juridiska aspekter tas upp i instruktionsboken.
