Fler vuxna som finns med bland barnen även utanför lektionstid i skolan, bättre kunskaper om barn och ungas IT-vanor bland skolpersonal och obligatoriska moment kring hur man förebygger och hanterar mobbning i lärarnas, rektorernas och fritidsledarnas utbildningar. Det var några av de krav som BRIS, Barnens Rätt i Samhället, ställde till politikerna när de höll ett seminarium kring mobbning och nätmobbning i skolan, under måndagens Almedalsvecka.
14 procent av drygt 21 000 kontakter till BRIS under 2009 från barn och unga handlade om mobbning. Inte sällan är BRIS deras första kontakt eftersom de inte vet var de ska vända sig med sina problem.
– I bästa fall är skolan en plats som ger kunskap, vänner och självförtroende, en plats där man blir sedd, får känna sig duktig och lär sig fungera socialt. Men för allt för många barn är det en plats där de möter fysiska och psykiska kränkningar, en plats där man i korridoren kan bli kallad ”fetto” eller ”jävla aphuvud”, där man möts av trakasserier och olaga hot, berättade Rosie Skoog, chef för BRIS region Mitt, med utgångspunkt utifrån de upplevelser som barn delger BRIS via telefon, chat och mejl.
De barn som drabbas av mobbning mår fruktansvärt dåligt och inte bara skolarbetet påverkas, utan alla relationer – till lärare, kompisar och föräldrar. De känner sig ensamma och isolerade, och mobbningen sker ofta när vuxna inte närvarar – på rasten, i korridoren eller på nätet.
Många barn upplever också att vuxenvärlden förminskar problemen, att de inte blir tagna på allvar och att inte skolan gör något för att förändra eller förhindra den mobbning som sker. Hälften av alla barn som hör av sig om mobbning till Bris säger att deras skola överhuvudtaget inte har reagerat på vad de har utsatts för. När skolan väl gör något handlar det oftast att flytta på den som blir mobbad.
– Vilken signal ger det, när lösningen är att det mobbade barnet måste byta skola? Jag tror skolledning, lärare andra vuxna i skolan måste börja se mönster och strukturer istället för att bara titta på individnivå, sa Rosie Skoog.
Idag är det inte heller säkert att det ens hjälper att flytta skola, när mobbning på nätet är en del av den mobbning som sker i skolan. Den typen av kränkningar stannar också kvar längre.
– Den som byter skola är bara två googlingar bort. Sammanhanget finns kvar oavsett om man byter skola, sa Johnny Lindqvist, Surfa Lugnts expert som deltog i panelsamtalet under seminariet tillsammans med Lars Arrhenius, Barn- och elevombud, Skolinspektionen, Sofia Larsen (c), riksdagsledamot, Monica Green (s), riksdagsledamot och Christina Ellfors-Sjödin, rektor.
Därför är det viktigt att lärare och pedagoger engagerar sig i ungas liv på internet även om man ofta ligger efter de unga i kunskaper kring nätet.
– Prata med barnen om nätet är Johnnys Lindqvists råd, och ta in kunskap av dem. Och skilj inte på mobbning på nätet och mobbning på skolgården i planer och åtgärder mot mobbning, de hänger ihop.
Göran Harnesk, BRIS generalsekreterare, presenterade under mötet ett antal åtgärder som BRIS hoppas att Sveriges politiker ska arbeta för. Dessa var:
– Obligatoriska moment på lärar-rektors – och fritidsledarutbildningarna om hur man förebygger och hanterar mobbning
– Evidensbaserade metoder för förebyggande arbete som åtgärder samt utbildning i dessa metoder
– Ökad vuxentäthet och närvaro av vuxna där barnen är
– Ökad kunskap bland skolpersonal om barns IT-vanor
Vill du läsa mer om hur BRIS arbetar mot mobbning och för att påverka politiker att agera kraftfullare i frågan – besök www.barnperspektivet.se.
