Ofta när jag är ute och föreläser för pedagoger och andra vuxna som arbetar med barn och unga under kommunalregi så hör jag en liknande historia. Den historien handlar om att de som bestämmer inte förstår sig på hur unga använder nätet. De manualer och riktlinjer som tas fram för verksamheten är inte gjorda för den verksamhet som möter barn och unga dagligen. Den är gjord för att jobba på kontor. Nu är givetvis inte så överallt. Men det är skrämmande många som berättar samma sak. Och det ahndlar inte alltid bara om manualer och riktlinjer utan även om själva upphandlingen av IT-relaterade tjänster.

Läser med hjärtat i halsgropen Magister Björns inlägg som är feedback på hur upphandlingen av IT-tjänster är strukturerad. Här är det glasklart att de som gjort beställningen inte jobbar i skolan, att de inte vet under vilka förutsättningar de som arbetar i skolan möte eleverna. Här lever man kvar i den gamla världen, där allting var en beställning. Där det fanns en producent som producerade program och sedan tog betalt för alla program samt alla uppdateringar och nyheter. I vår digitala värld idag ser det absolut inte ut så. Några av de bästa programmen är gratisprogram, eller under creative common licens vilket gör att användningen är mer eller mindre gratis. Likadant är det med uppdateringar av befintliga program, dessa vill producenterna av programmen att man ska göra så att deras program står sig på marknaden, det är väldigt sällsynt att man som konsument ska få betala för detta. Och om det stämmer som Magister Björn skriver att de måste betala 8 000 kronor för den uppdateringen så är detta helt absurt och kommer allvarligt att hämma skolans chans att vara en med i den digitala matchen. Om man ligger 13 versioner efter i webbläsarens uppdateringar, bara för att man inte kan beställa det(eller bara tänk vad det kostar 13×8000) eller för att man helt enkelt inte har tid att vänta på handläggningen av ärendet, då är det klart att eleverna kommer tycka att skolan är mossig.

Vill man mot 1till1 så måste man göra det så det passar de ungas digitala verklighet, och inte tjänstemännens verklighet.

Unga idag lever i vad man kalla ett always on samhälle. Allt är ständigt på, du kan välja nästan vad du vill om du är uppkopplad till Internet. Detta är den verklighet som vi har, på gott och ont. Och det är även den verklighet som vi vuxna måste hjälpa och rusta de unga för. Det är ju trots allt dom som är framtiden. Det är dom som kommer bära kunskapen och utvecklingen framåt. Att då låta dem sitta med en 13 versioner gammal webbläsare känns inte helt ok.

Nu ska jag villigt erkänna att jag inte har full insyn i hur upphandlinegn gått till och under vilka förutsättningen den här beställningen är gjord. Men utifrån det jag läst, och det jag hör runt om i landet så är problemen ganska lika överallt. De som bestämmer vet inte hur ungas digitala vardag ser ut.

Vad är din uppfattning om detta? Skriv gärna en kommentar.

06/09 2012