Idag kom BRIS med ett pressmeddelande som summerar sommarens kontakter med unga. BRIS säger att antalet kontaker ökade i alla kanaler, men den som ökade mest var chatten. I chatten ökade antalet kontakter med hela 183% jämfört med förra året!
En snabb slutsats av detta är enligt mig att unga nu på riktigt börjar anamma de digitala kanalerna för att prata om känsliga och jobbiga saker med andra än deras vänner. Att unga använt det digitala för kontakt med vänner är inget nytt, men att man nu kan se en så tydlig ökning av antalet kontakter i BRIS-chatten gör att jag tänker att Internet nu har blivit så pass etablerat och tryggt i ungas vardag att det inte finns några hinder för att prata om problem via dessa kanaler.
Vad kan det här får för konsekvenser i övriga delar av samhället som jobbar med barn och unga? Jo, det visar att vi måste våga öppna upp de digitala kanalerna för dialog med unga. Att vi måste hitta ett sätt för att komma runt besvärliga hinder för kommunikation inom det digitala som rör vår person. Vi måste förstå att det digitala inte är en komplementkanal för unga utan en huvudkanal. Att ha en chatt, en mail, en facebooksida el en blogg är ett sätt att göra sig mer tillgänglig, att underlätta för unga att våga prata och be om hjälp om de behöver.
Annars är risken att de unga inte kommer att söka den hjälp som de kan få om de råkar illa ut, eller behöver stöd. Att göra som man alltid gjort fungerar snart inte längre, för det har aldrig sett ut som det gör nu. Den digitala revolutionen har gått så mycket snabbare än alla andra tekniska revolutioner. Den har totalt förändrat sättet som vi kommunicerar på och som vi konsumerar media. Men därmed inte sagt att man ska skrota allt som vi gjort, tvärtom. Mycket av det som man gör när man jobbar förebyggande och stödjande mde barn och unga är fantastiskt bra, det handlar bara om att anpassa metodiken och modellerna för vår digitala vardag av idag.
Och det är lika bra att börja idag, för vi vet inte hur det kommer se ut imorgon.
