Intresset växer bland landets socialtjänster att ta steget ut på internet för att möta unga även där. Samtidigt finns det både tekniska och legala hinder att ta hänsyn till, till exempel kring sekretess och personuppgifter.
När Surfa Lugnt och Fryshuset på måndagsmorgonen anordnade en paneldiskussion i Almedalen var ett av de viktigaste råden från panelen att våga ta det strategiska beslutet att socialtjänsten ska finnas på internet. Därefter går det att hitta vägar som både ökar socialtjänstens kontaktytor och samtidigt tar hänsyn till rådande lagstiftning
– Unga finns på nätet, då måste vi också göra det, sa Karolina Markström, behandlingssekreterare och nätvandrare på socialtjänsten i Motala Kommun.
Pia Widegren, utvecklingsledare för bildnings- och socialtförvaltningen vid Motala Kommun och nätvandrare, tryckte på att ett av de viktigaste stegen för en socialtjänst som vill arbeta aktivare med internet är att tydliggöra varför det är så viktigt.
– Det underlättar hela förankringsprocessen internt, både mot IT-avdelningen, medarbetare och chefer.
Jörgen Sandström, IT-strateg på SKL, lyfte fram att det är en pågående resa för myndigheter att ge sig ut på nätet och ett inte helt lätt steg att gå från ett administrativt IT-perspektiv till att använda IT-stöd för vardags- och livskommunikation med medborgare.
– Men det går genom nya målsättningar och inte minst att det kommer tydliga krav och kravspecifikationer från till exempel socialtjänster och socialnämnder. Då kan IT-avdelningen fungera som ett viktigt stöd i processen.
Elza Dunkels, forskare kring ungas internetvanor, lyfte fram att internet har egenskaper som underlättar kommunikationen mellan unga och vuxna – till exempel möjligheten att vara anonym – och borde vara en viktig arena för socialtjänsten. Hon påminde också om att diskussonen kring unga och vuxnas relation kring internet har ändrats de senaste åren.
– Tack och lov handlar diskussionen inte längre om att vuxna ska övervaka vad unga gör på nätet utan idag vi pratar vi om hur vi vuxna kan arbeta för att vara tillgängliga för unga via internet.
Ett exempel på sådan tillgänglighet är nätvandring. Helena Meyer, samordnare för Fryshusets nätvandring och expert i Surfa Lugnt, lyfte fram att vuxna bör finnas på nätet som stöd oavsett om det finns unga som vill ha internet som en fristad eller inte.
– Det handlar inte om att vissa unga kan tycka att det är jobbigt med vuxnas närvaro eller ej, det handlar om att det behöver finnas vuxna på nätet precis som det behöver finnas vuxna som rör sig i stan en fredagskväll.
Maria Nyman, enhetschef på ungdomsstyrelsen, pekade på socialtjänstens närvaro på internet skulle kunna fungera som en enklare ingång för unga att ta kontakt med socialtjänsten om de behöver det.
– Om möjligheten finns att vara anonym skulle nog fler våga ta en första kontakt, framför allt om det finns känslor av skuld med i bilden.
