Vuxenrollen och nätet

Nästan alla barn och unga lever idag en stor del av sitt sociala liv på Internet, till exempel använder 75 procent av svenska 13-16-åringar sociala medier varje dag*. Om nätet sedan nås via mobiltelefon, surfplatta eller dator spelar inte så stor roll. För tekniken är egentligen inte det viktiga. Det är bara något man gör.

De flesta unga idag känner inte till hur livet var ”innan Internet”. Det innebär också att många unga inte ser någon skillnad på den “digitala världen” och den “riktiga världen” – dessa världar är en och samma sak. Detta kan ibland vara svårt för vuxna att förstå men det gör det inte mindre sant för barn och unga. Denna “klyfta” i hur man ser på nätet kan ibland skapa problem i vuxnas syn på vad unga gör på nätet.

Hjälp barnen att skaffa sig verktyg

Det kommer larmrapporter och uppblåsta tidningsrubriker som signalerar om hot, övergrepp, utsatthet och otäckheter på nätet. Vi vuxna reagerar ofta, med all rätt, starkt på denna information. Vi agerar genom förbud. Och vi installerar filter och föräldrakontroller som hindrar åtkomst till vissa sidor på nätet, eller som ser till att vissa ord inte får visas. Detta är tekniska lösningar som för yngre barn kan fungera kortsiktigt. Förbud och filter är sällan rätt väg att gå.

Det är bättre att unga får lär sig att klara sig själva i den digitala verkligheten. För även om det faktiskt finns vuxna som engagerar sig och försöker sätta sig in i vad barn och unga gör på nätet, vad de möter och vilket språk som används, så måste barn och unga ha vissa ”verktyg” för att hantera olika situationer på egen hand. Det är här vi vuxna, föräldrar som pedagoger, kan göra stor nytta utifrån våra livserfarenheter och sunda förnuft. Vi behöver inte vara experter på internet, sociala medier, spel och appar för att kunna hjälpa till. Nätet är nämligen inte så olikt den fysiska verkligheten – vi vuxna måste bara lära oss att se likheterna och lita på att vår kunskap räcker långt även här. Barnen kan oftast mer om internet och vad man kan göra där. Men låt inte det utgöra ett hot eller begränsning. Lär av varandra istället.

Verktyg som unga behöver

Några av de saker som vi vuxna bör samtala med barnen om för att hjälpa dem att klara sig själva på internet är:

• Integritet – var går gränsen för vad jag vill dela med mig av?
• Vilken bild vill jag sprida av mig själv?
• Vad är sant på internet – källkritik
• Tänka efter före du publicerar

Integritet – var går gränsen för vad jag vill dela med mig av?

För de flesta vuxna är det naturligt att tala med barnen om vad som händer i deras liv – om skola, kompisar, fritidsaktiviteter, glädjeämnen och rädslor – men också om att sätta gränser och om vad man ska göra för att inte råka illa ut. Och det är lika viktigt att tala om gränssättning på nätet som i den fysiska världen.

Eftersom stora delar av unga sociala liv sker på nätet är viktigt att tala med barn och unga om integritet – att känna efter var ens egna gränser går. Vad kan jag tänka mig att dela med mig av? Vad vill jag inte dela med andra? Att till exempel lämna ut sitt namn och telefonnummer eller en bild på sig själv till en helt okänd människa på stan skulle nästan ingen göra. Det är lite tokigt. Ändå gör vi det på nätet, barn som vuxna. Att tala med unga om gränssättning, integritet är inte detsamma som att sätta gränserna åt dem. Det ska de själv göra, men som vuxen kan du hjälpa dem att komma fram till mer medvetna beslut.

Vilken bild vill jag sprida av mig själv?

Bilder, kommentarer och annat som läggs ut på nätet kan lätt spridas och vara kvar på nätet under lång tid. Det som man lägger upp på nätet skapar en bild av en själv – och vilken bild man sprida av sig själv? Genom att prata med barnen om detta bidrar du till att göra dem medvetna om att handlingar i dag på internet kan få effekter i framtiden. Framtiden är dock “kortare” för unga människor och konsekvenstänkandet är inte lika utvecklat som hos en vuxen. Som ung är också behovet att bli bekräftad oftast större än senare i livet vilket kan påverka vad man lägger upp på nätet. En bild festbild där man är naken eller full kanske känns ok att publicera i ögonblicket men kanske känns besvärande om några år när det till exempel är dags att söka ett jobb.

Det bör också nämnas i detta sammanhang att man vare sig man vill det eller ej så lämnar spår av sig själv och sitt beteende genom att vara på internet, bloggar och appar. Nästan alla ställen på nätet samlar någon slags statistik över besökarna. Varje plats eller app i sig är inte särskilt utelämnade, men sammanvägt kan det ge en bra helhetsbild. Vill vi det? Det är som sagt svårt att inte lämna spår av sig själv och det ska inte hindra en från att använda internet, men det är bra att känna till.

Vad är sant på internet?

Det är enkelt att hitta information på nätet, men inte alls lika lätt att hitta information som man vet är sann. Det är här källkritiken kommer in. Alla texter och bilder som läggs ut på nätet har en avsändare och ett syfte. Genom att försöka förstå vem som lagt upp texten/bilden/filmen och varför är det enklare att komma fram till om information är trovärdig.

Ställ frågorna:

• Vem har skapat sidan/texten/inlägget? Är den en privatperson, ett företag, en intresseorganisation eller kanske en myndighet?
• Varför? Var har den som ligger bakom för syfte? Underhålla, informera, tjäna pengar eller något annat?
• Vad? Vad är det för information? Är det fakta eller åsikter? Finns det källor?
• När? Är informationen ny eller gammal? Står det inte?
• Verkar det vara för bra för att vara sant? Då kanske det är det.

Tänka efter före du publicerar

På nätet går det ofta fort. Det är enkelt och snabbt att göra ett inlägg eller skriva en kommentar. Det är också enkelt att skriva saker som kan missförstås eller helt enkelt säga saker som man kanske inte sagt om man stått öga mot öga med personen. Det är därför viktigt att “tänka efter före”, att fundera på hur det man skriver eller lägger upp nätet kan uppfattas av mottagaren, innan man publicerar det. Att “tänka efter före” är naturligtvis enklare sagt än gjort, men det är en viktig diskussion att ha. Ett knep är att ställa sig frågan: står jag för det här även i morgon, när vi står bredvid varandra i matkön? Denna lilla tanke kan spara in på många olyckliga kommunikationer via sociala medier.

Vuxenrollen – att finnas till hands

Ovan finns flera ämnen som är bra för oss vuxna att tala med våra barn och unga om. Men med det sagt så är den kanske viktigaste rollen för oss vuxna, i relation till unga och nätet, att finnas till hands. Det finns mycket kul, spännande och lärorikt för unga på internet men det är också skönt för ett barn att veta att det finns vuxna att fråga, berätta för och dela med sig av om sitt liv på nätet. Det räcker ofta långt! Läs Surfa Lugnts åtta råd till vuxna.

Mer information

Telenor har tagit i sitt projekt #nätprat tagit fram särskilda frågekort som kan hjälpa till när man vill tala med sitt barn om nätet.

Statens medieråds tips om källkritik.
Källkritik på internet, en guide från IIS och Viralgranskaren (pdf, öppnas i nytt fönster)
Ungas integritet på nätet, en guide från IIS och Bris (pdf, öppnas i nytt fönster)

*Källa: Unga & medier 2017.