Debattartikel: Tillsammans med Telenor, nätforskaren Elza Dunkels och sociala medier-experten Nina Jansdotter slår Surfa Lugnt ett slag för att vi ska samtala med våra barn om nätet, istället för att förbjuda. I detta fall handlar det om den omtalade appen Periscope.

periscope_b200Att förbjuda saker vi inte förstår tycks vara en mänsklig reaktion. Ett tydligt exempel på det är varningarna som den senaste tiden har haglat kring video-appen Periscope. Och Periscope är inte ensam om att få ett taggigt och irrationellt mottagande av vuxenvärlden. I höstas var det ask.fm som var i skottgluggen.

Flera skolor runt om i landet har förbjudit Periscope eller andra appar som ask.fm. Sundsvalls kommun har förbjudit mobiltelefoner helt på högstadieskolorna på grund av Periscope, så även en skola i Linköping. I Gävle uppmanar socialtjänsten föräldrar att radera Periscope om de ser den på sina barns telefoner. Och så vidare.

Våra politiker har också slagit in på begränsningens väg. Sveriges regering ska, i enlighet med EU:s datalagringsdirektiv, införa en åldersgräns på 13-16 år för sociala medier. Trots att forskning visar att förbud och för mycket regler kan få katastrofala följder. Många barn vågar till exempel inte berätta om saker de råkar ut för i sociala medier om de riskerar att bli straffade för att ha använt tjänsterna över huvud taget, eller av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade.

Men det finns ljusglimtar. Apelskolan i Ullared utbildar föräldrar och elever i att ta smarta beslut på sociala medier efter problem med ask.fm. Skellefteå kommun har bestämt att inte förbjuda några sidor eller appar, i stället lär man barn och föräldrar att förstå och hantera den digitala verkligheten. På montessoriskolan i Luleå började lärarna nätvandra efter kränkningar på ask.fm och på Valstaskolan i Märsta har läraren Mikael Larsson framgångsrikt använt Periscope i undervisningen. Där många ser problem, ser andra möjligheter.

Självklart är det ett stort problem när Periscope används för att sabotera lektioner eller för att utsätta sig eller andra för risker i jakten på likes. Och med livestreamad video kommer ett stort ansvar för att se till att alla inblandade är okej med att filmas. Men problemet är inte Periscope i sig. Liksom många andra tjänster skapar Periscope fantastiska möjligheter för människor i alla åldrar att kommunicera på nya sätt. Det handlar om hur vi väljer att ta emot ny teknik, och hur vi lär barn att de ska bete sig när de använder den.

De flesta av oss föräldrar har inte själva vuxit upp med nätet, och kan därför ha svårt att veta vilka upplevelser, positiva som negativa, som våra barn ställs inför. Men vi måste lära oss att mota paniken i grind. En orolig eller panikslagen vuxen är inget stöd för ett barn. Det lämnar bara barnet ensamt att hantera problemen.

Enligt en Demoskopundersökning med 1 000 föräldrar som Telenor gjort vet föräldrar betydligt mindre om sina barns liv på nätet än de tror. Fyra av tio pratar aldrig eller sällan med sitt barn om livet online.

Vår uppmaning är att prata med barnen, utan att bli förskräckt, döma eller straffa. I stället för att begränsa barnens uttrycksmöjligheter genom att radera Periscope från telefonen, skaffa appen själv, lyssna på barnen och utforska den ihop. Fråga vad barnen gör på nätet på samma sätt som du frågar vad de gjort i skolan eller vart de ska när de går ut genom dörren hemma.

Lina Sundqvist, ansvarig för Telenors telefonjour Nätpratsjouren för föräldrar.
Elza Dunkels, forskar om barns och ungas liv på nätet. Expert i Nätpratsjouren.
Nina Jansdotter, beteendevetare, sociala medier-expert och expert i Nätpratsjouren.
Kristina Axén Olin, ordförande för organisationen Surfa Lugnt som arbetar för att höja vuxnas och skolans kunskaper om ungas vardag på nätet.

04/03 2016

,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *