… det är besluten vi tar där, samt texter och bilder vi väljer att publicera, som kan bli fel… Om detta har jag mer eller mindre predikat i ett antal år nu när jag som föreläsare möter vuxna i form av föräldrar, lärare eller anställda inom socialtjänsten runt om i landet. Vuxna som på olika sätt vill lära mer om barns och ungas internetanvändning. Vuxna som på många sätt kan utgöra ett bra och viktigt stöd i ungas digitala vardag. Vuxna som, utan att själva behöva vara experter på allt det nya inom sociala medier och online spel, kan diskutera vikten av att vi alla tar ett ansvar för vad vi skriver, publicerar och sprider vidare på nätet. Om att det krävs civilkurage även i digitala sammanhang.
Därför känns det lite som ett steg tillbaka när vi läser om till exempel Facebook som om det vore ett digitalt monster i självsvängning. Det är människor som gör taskiga inlägg, lägger upp kränkande bilder och som hotar och förtalar. Så, visst är det bra om polisen, som i relaterad artikel, kan patrullera på nätet. Det är ju alldeles ypperligt om alla samhällets viktiga funktioner finns även på nätet. Men, det behövs också en debatt både i media, i klassrummet och på arbetsplatsen om att både ta ansvar för vad vi skriver och sprider,och att fundera över vad det är vi läser. Det vill säga, vem som skriver vad och varför… För på nätet är vi alla publicister. Och, det innebär ett stort ansvar. Det har sommarens emellanåt olyckliga och tragiska händelser, och följande mediedebatt, med stor tydlighet bevisat.
Ewa Thorslund, Surfa Lugnt
