Med domen i Instagrammålet i Göteborg i färskt minne höll Surfa Lugnt och Fryshuset under måndagen ett välfyllt seminarium i Almedalen under temat ”Ungas utsatthet på nätet”. Där konstaterade expertpanelen att många verksamheter, till exempel skolor, gör egna satsningar för att öka sin nätnärvaro bland unga men att det saknas en nationell samordning  kring tillvägagångssätt och direktiv.

Panelen inledde med att diskutera Instagrammålet i Göteborg där två 15- och 16-åriga tjejer bland annat dömdes till att betala stora skadestånd för att de har hängt ut andra tjejer i kränkande bilder och texter.

– Det var bra med konsekvenser, men kan diskutera proportionerna. Och än viktigare fråga att analysera är kanske hur det kunde finnas så många följare på kontot som det gjorde, över 8000, sa Helena Meyer, samordnare av Fryshusets nätvandrare.

På frågan vad vuxna och föräldrar kan göra för att bli mer delaktiga i ungas nätvardag, och arbeta med värderingar och attityder, var dialog nyckelordet.

– Vi måste prata med våra barn om deras vardag på nätet, precis som vi frågar hur det var i skolan eller på träningen. Vi får svälja vår stolthet om vi inte tekniskt hänger med, men vi måste ta vårt ansvar som vuxna, sa Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

I diskussionen kring de drivkrafter som ligger bakom nätkränkningar lyftes bland annat fram att allt förstärks på internet.

– Det är en hårdare stämning på nätet, men även det positiva späs på. Det är många som skriver ”jag älskar dig” i varannan mening när de pratar på nätet och likadant är det med fula och kraftfulla ord. Men det låter annorlunda i korridoren, sa Jenny Jalveius, kurator på Ängdala Skolor som vann Surfa Lugnt-priset 2013 för Ängdala Online.

Men i grunden handlar det om att kränkningar är ett problem oavsett var de sker.

– Vi pratar om ungas vardagsbekymmer, om rykten och påståenden som de får hantera, och då spelar det egentligen ingen roll om det sker på skolan, fritids och nätet. Det är samma känsla, sa Helena Meyer med utgångspunkten att det i grunden handlar om att utgå från relationer och attityder, inte kanaler.

På frågan vad skolor, myndigheter och andra aktörer kan göra för att öka sin närvaro bland unga på nätet pekade Eva Thorslund, direktör på Statens medieråd, på satsningar att tillgängligöra information och material. Det är också viktigt att jobba långsiktigt med ungas mediekunskaper och attityder kring nätet.

– Men det skulle också behövas en samordning på politisk nivå kopplat till frågor kring internet och barn och unga, sa Ewa Thorslund.

 

01/07 2013