Här bloggar Olivia Gyllenhammar, f.d. ordförande för Sveriges Elevråd, om datorvett och nätrespekt i skolorna. Sveriges Elevråd vill att skolorna:
- ger tid åt lärarna att lära sig om datorvett och nätrespekt,
- slutar med datorkontrakt mellan skolor och elever samt
- släpper in eleverna i diskussionen om hur man beter sig på nätet.
Läs mer om Surfa Lugnts skolprojekt #nätrespekt.
Grundskolan är en tid då man utvecklas. Inte bara utbildningsmässigt, utan också som människa. Man bygger sin personlighet, kommer fram till vad man värderar och tycker är viktigt i livet. Påbörjar skapandet av sin identitet. Elevrörelsen och Sveriges Elevråd menar därför att skolan handlar om mycket mer än just skola; att det finns ett liv utanför klassrummet – i korridoren. Precis som att elevråd möjliggör och bidrar till sammanhållningen, är internet en viktig plattform när det kommer till det sociala sammanhanget. Idag finns en relativt stor medvetenhet hos lärare och skolledning om att det förekommer mycket aktivitet på sociala medier även under skoltid, men trots det tar man inte på allvar upp diskussionen om nätrespekt och datorvett. Kanske handlar det om att skolan inte vet hur de på bästa sätt ska angripa problemet, kanske handlar det om att man inte finner tid till det. Kanske handlar det också lite om prestige.
Släpp prestigen och släpp in eleverna
Idag ser vi hur användningen av teknik sjunker i åldrarna, och väldigt ofta kan eleverna i fråga mer inom området än många av lärarna i den äldre generationen. Läraryrket har sjunkit i status, och debatten om ordning och reda i klassrummet har varit på agendan ett bra tag. Med den kritik som riktas mot skolan är det inte konstigt att lärarna inte vill riskera sin auktoritet genom att låta eleverna ta över ledningen i diskussionen om nätrespekt. Men vi menar ändå att det är viktigt att lärare släpper prestigen och släpper in eleverna.
Det kan handla om att låta eleverna kontinuerligt göra trendspaningar och omvärldsbevakningar på skolledningens månadsmöten. Vad är det som gäller just nu? Hur fungerar Instagram, Secret och Kiik? Här vill vi lyfta Surfa Lugnts kampanj #nätrespekt som ett väldigt positivt exempel.
Elevernas inslag skulle bidra till att lärarna upplever en minskad press, och faktiskt vågar ta upp diskussionen. Det skulle också bidra till att eleverna känner ett större inflytande över sin studietillvaro; något som vi många gånger ser bidrar till ökade studieresultat, men framför allt ökad trivsel.
Nätrespekt på schemat
Det är positivt att skolan mer och mer anammar den tekniska utvecklingen, och i en större utsträckning tar in tekniken i undervisningen, exempelvis genom projekt som One-to-One där varje elev tilldelas en personlig dator. Men precis som att skolan ofta erbjuder eleverna utbildning vad gäller programanvändning och källkritik på internet, vill vi se att skolan ansvarar för utbildning inom nätrespekt och datorvett. Ofta påstår skolan att det redan finns ett arbete kring detta, men väldigt ofta innebär det arbetet inte mer än att eleverna ombeds skriva på ett kontrakt där förhållningsregler inom området tas upp. Jag tror att det är många som kan känna igen sig i att kryssa i rutan att man har läst och godkänner villkoren för ett program man köpt och laddat ner, utan att egentligen ha läst dokumentet i fråga, och det är en situation man kan likna datorkontrakten med. Ytterligare en situation som känns igen är att lärarna – i brist på vetskap om vad de annars ska göra – helt enkelt förbjuder mobiler och sociala medier i klassrummet. Förståeligt, kan tyckas, men samtidigt gör handlingen enskilt inte att problemen försvinner, bara för att de inte förekommer under lektionstid.
Vi behöver ett mer aktivt arbete än att eleverna skriver på och lämnar in ett datorkontrakt, och att frågan sedan inte tas upp förrän det har blivit dags för nästa årskull att lämna sin signatur. Vi behöver en mer kontinuerlig dialog, där diskussionen blir en naturlig del av undervisningen och tillvaron i skolan. I dagens skola är det många områden som konkurrerar om resurser i form av tid och budgetutrymme, och vi förstår därför att det kan vara svårt att prioritera just den här frågan. Men vi vill ändå trycka på hur viktigt det är att skolan ger tid till lärarna att diskutera och sätta sig in i frågan, så att den sedan kan lyftas i klassrummet.
Nationella prov och nätrespekt
Förutom att ge lärarna mer tid finns det mycket som kan göras för att diskussionen ska bli mer närvarande – en röd tråd – i undervisningen. Ett exempel är att låta temat för Nationella proven i Svenska vara nätrespekt ett år. Nationella proven är något som eleverna bryr sig väldigt mycket om, och det är därför ett väldigt bra sätt för att få eleverna att börja reflektera öppet.
Trots att problemet med näthat blir mer och mer utbrett, vill vi lyfta det positiva som finns i att tekniken tas in i skolan. Vi ser att den ofta används som ett hjälpmedel av våra elevråd när det kommer till kommunikation och kunskapsinhämtning. Vi ser att det ger möjligheter till mer varierad och kreativ undervisning, och att det i sin tur påverkar studieresultaten positivt.
Tre önskemål
Frågan om datorvett och nätrespekt är väldigt komplex och kan belysas på väldigt många olika sätt. För att sammanfatta min medverkan idag finns det tre saker vi vill från Sveriges Elevråds och elevrörelsens sida:
- Vi vill att skolan slutar frånsäga sig ansvaret att lyfta diskussionen om datorvett och nätrespekt, och att tid ges till lärarna för att sätta sig in i problemet och hur man bäst kan angripa det.
- Vi vill att datorkontrakten ska försvinna som ett sätt för skolan att köpa sig fri från ansvaret, och att man istället ska implementera arbetet med datorvett kontinuerligt i undervisningen, exempelvis genom att låta temat för Nationella proven vara nätrespekt.
- Vi vill att skolan ska släppa prestigen och släppa in eleverna i diskussionen, exempelvis genom trendspaningar och omvärldsbevakningar. Både för en minskad press på lärarna och en ökad känsla av inflytande hos eleverna.
Att varje elev ska känna sig trygg är för Sveriges Elevråd en grundvärdering. Surfa Lugnt har lyft frågan, men det krävs en vidare diskussion och ett gott samarbete för att för att förändra situationen för Sveriges skolelever.
Olivia Gyllenhammar, f. d. ordförande Sveriges Elevråd
