Vi kallar det näthat och tror att det handlar om bittra och avundsjuka människor i kommentarsfält. Vi kallar det näthat och tror att det handlar om ungdomar som kränker varandra på ASK.fm och Snapchat. Vi kallar det näthat och oroas över hur demokratin hotas när människor tvekar att yttra sig av rädsla för en kaskad av hat, ilska och otäcka kommentarer.
Det är näthat, och det är skrämmande. Men det är inte det enda. Vi kan inte luta oss tillbaka, peka på ovanstående och konstatera att det är näthat, och så var det bra med det.
Vi kallar det näthat, men vad kallar vi det när en högt ansedd journalist på betald arbetstid ägnar sig åt att totalsåga en kvinnlig politikers utseende. Utseende. På ett raljant och nästan frossande sätt fullkomligt gräver hon sig in i en annan människas klädsel, hy och hår.
Vad kallar vi det? Elakhet? Själv inser hon att det hon håller på med kan falla in i kategorin mobbning, men det hindrar henne inte.
Näthat är inget som ”andra” håller på med. Näthat är att håna och förlöjliga andra människor via social medier, forum eller internet. Att hacka på människor på grund av utseende är mobbning, och näthat. Att förlöjliga människors dåligt målade ögonbryn, udda klädstilar eller livsstil är mobbning, och näthat.
Att håna och kränka människor slår hårt på så många olika sätt. Det spelar ingen roll om vi ”rockar sockorna” en dag om året eller tar in Friends i skolan, om vi själva lever i en kontext där hån och svidande kommentarer är en del av vardagen.
Vi kallar det näthat när vi själva drabbas, men vi sitter och förlöjligar deltagare i Lyxfällan, dokusåpor och artister. Oftast kvinnorna, men inte alltid. Vi gör det inför våra barn och unga, och undrar sedan varför deras jargong är hård, varför de beter sig illa mot andra på sociala medier.
Mata inte din inre mobbare. Välj dina ord. Jag vet inte vilket samhälle som mår bäst av att byggas på hårda ord, kränkningar och elakheter. Jag tror inte att någon människa når sin fulla potential genom att tryckas ner, förlöjligas och såras.
Jag tror inte att det är ett samhälle jag skulle vilja vara en del av.
Vi har tillräckliga problem med näthat just nu för att vi ska ha råd med att du och jag, och alla andra, sitter och hånar andra människor. Det låter så extremt självklart, men det är inte det.
Vi är inte bara ärliga när vi kommenterar och påpekar utseende, vikt, klädstil, härkomst. Vi är mobbare.
/Helena Meyer – verksamhetsansvarig Fryshusets Nätvandrare
